Author

det hållbara livet

Browsing

Jag har tidigare skrivit om att undvika högflourerande ämnen när man köper funktions – och vinterkläder, det gäller fortfarande såklart men där har det hänt en del; fler tillverkare fasar nu ut de högflourerande ämnena från sin produktion vilket är mycket glädjande. Det lönar sig att ligga på som konsument! Ett område där de här ämnena fortfarande lever ett gott liv är i skidvalla. Jag åker själv längdskidor och var inte medveten om det förrän för något år sen. En liten re-cap på varför vi bör undvika högflourerande ämnen (det är samlingsnamnet, går också ofta under namnet PFAS):

  • PFAS är kemikalier skapade av människan som är oerhört svåra att bryta ned i naturen, kanske går de inte att bryta ned alls
  • Djurförsök har visat att de skadar reproduktionsförmågan och även hormonsystem och cellfunktioner
  • PFAS finns i princip spritt över hela jorden, t.ex i vissa svenska dricksvattentäkter men också ända borta i Arktis där man hittat det i isbjörnars blod

Som med alla av oss skapade konstgjorda ämnen så har man tyckt – och tycker så fortfarande – att de fyller en funktion. I kläder att de är vattenavstötande och i stekpannor att de är fettavstötande men PFAS kan också hittas i t.ex skönhetsprodukter och elektronik. Och som sagt i skidvalla. I flourvalla är det till och med så tokigt att flouret är själva försäljningsargumentet; flouret i glidvalla gör att skidorna glider mycket bättre och i fästvalla så stöter det bort smuts – precis vad man är ute efter med andra ord. Men lika problematiskt när det kommer ut i naturen. Man har hittat rester av PFAS längs Vasaloppsspåren (och förmodligen längs vilket annat skidspår som helst där det åks skidor) och man vet att professionella vallare löper högre risk att få skador på levern. För någon som vallar sina skidor ett par gånger per vinter är det förmodligen inte så farligt men jag anser att man för naturens skull bör undvika det helt ändå. Som tur är finns det alternativ!

  • Om jag skulle köpa valla skulle jag helt enkelt fråga efter flourfri valla, den kan också kallas ”hydrokarbon”. Undvik valla där det står flour, högflour eller lågflour.
  • Man kan också välja att köpa ett par vallningsfria skidor. Här har det skett en smärre revolution verkar det som. Jag minns fortfarande mina fiskfjällsskidor från lågstadiet, de varken gled eller hade fäste….Men istället för fiskfjäll så är det nu som stighudar under skidorna som ska ge både bra glid och fäste, funderar på ett par sådana när jag köper mitt nästa par. Kallas också SKintec tror jag (kanske är det varumärket, är inte så insatt).

VIll du läsa mer om PFAS i valla, och i andra produkter och  bli ännu mer insatt i problematiken så kan du läsa här, här och här. Du kan också lyssna på Klotet som har haft ett helt program om det

Äntligen flyger debatten om flyget! SOM JAG HAR LÄNGTAT! I flera år har jag sett fram emot när vi börjar diskutera och ifrågasätta våra flygvanor, framtiden får utvisa om det kom för sent men just nu är jag bara glad att fler inser det ohållbara i att flyga som vi gör. Om min tidigare profetia håller så är det nu det börjar vända på allvar, att visa upp bilder från sol-och-badresorna till fjärran länder kommer byta plats på statusstegen med bilder från svenska fjällen eller från en tågstation i Östeuropa, eftersom det givna sättet att ta sig iväg är tåget och inte lågstatusvarianten flyget. Man kan tycka att det är onödigt att prata om status, jag vill själv göra mig fri från alla sådana idéer, men tyvärr tror jag att de flesta av oss fungerar så vare sig vi vill det eller inte; det som får vännerna och grannarna att ge beundrande blickar och tillrop tenderar vi göra mer av och det som samma personer ser ner på kommer vi göra mindre av. Jag tror att vi redan är på väg ditåt med vårt resande och jag hoppas nu bara att rörelsen går tillräckligt snabbt och inte stannar av.

Som jag skrev om på min förra blogg så var det när jag bytte jobb och förväntades flyga regelbundet i tjänsten som hela min hållbarhetsresa kickade igång. Det var en gräns som överskreds helt enkelt när jag förväntades  flyga varannan vecka när det faktiskt visade sig gå precis lika bra att ta tåget. Så vad är det som driver mig att säga #jagstannarpåmarken:

  1. Det absolut största skälet, och som ensamt räcker för mig att välja bort flyg, är att jag vill kunna svara mina barn att jag gjorde allt jag förmådde för att skydda planeten och därmed deras chans till en lika god livsmiljö som jag haft. För frågorna kommer att komma;” varför fortsatte ni flyga som om det inte fanns nån morgondag när ni visste hur dåligt det var för klimatet?” Jag hoppas att det är mera värt för dem än att ha sett femtielva olika stränder innan de fyllt 12.
  2. För att flyget är det som generellt för en medelsvensk gör störst avtryck, dvs orsakar mest koldioxidutsläpp, och därför på ett plan är enklast att sluta med. Hade jag fortsatt flyga i jobbet tidigare som hade jag orsakat 4-5 ton koldioxidutsläpp vilket relativt enkelt kunde undvikas genom att åka tåg istället.
  3. Av solidaritet med de människor som aldrig flugit, jag tänker främst på de miljarder människor som kommer resa sig ur fattigdom världen över och som kan tänkas vilja anamma samma resurskrävande livsstil som vi i den rikare världen. Förhoppningsvis kommer inte alla vilja det för då är det rätt kört för Moder Jord men så länge jag själv lever över jordens resurser kan jag knappast ha en åsikt om de också kommer vilja det.
  4. Trots alla upplevelser jag haft på mina resor så är det faktiskt inget jag inte skulle ha överlevt utan, det är liksom ingen mänsklig rättighet att uppleva sol och bad mitt i vintern bara för att vi råkar bo i ett nordligt klimat. Flera av mina privata resor har varit av karaktären: ”Jag vill komma bort från vardagen ett tag” ”vi är verkligen VÄRDA den här resan så mycket som vi jobbat” ”ska jag orka med resten av året så behöver jag den här (flyg)resan”. Det har fått mig att på allvar ifrågasätta skälet till varför jag längtar bort. Är min vardag verkligen så jobbig att jag tror att en solresa på en vecka ska fixa den? Man kan verkligen behöva komma bort ibland men jag försöker då hitta resmål på närmare håll eller mer långsiktigt – styra mitt liv så att jag inte ska behöva längta bort…
  5. För att jag vill fortsätta flyga. Va? Det motsäger ju hela den här grejen med att stanna på marken. Jo, men jag är säker på att jag kommer att flyga igen, har t.ex en drömresa till Island som jag vill göra, men då vill jag att det verkligen verkligen ska vara något superduperspeciellt. Och mina barn ska förstå att det är något superduperspeciellt, inget man bara gör så där. Och sanningen är att som det ser ut nu så finns det inte plats för min flygresa men jag ska i alla fall försöka spara ihop till den, och då tänker jag inte på pengarna utan på de utsläpp den kommer att orsaka.

Vilka är dina skäl att sluta flyga? Eller vilka är dina skäl att INTE sluta…?

Ett par veckor har hunnit förflyta av det nya året och med det en del tid att reflektera över det som varit och det som vill komma fram. Jag gillar att tänka tillbaka på vilka föresatser jag hade inför året, hur det faktiskt gick och varför. Mitt ledord inför 2017 var FÖRÄNDRING. Jag kände för ett år sen – och känner fortfarande – att jag är inne i en period av just förändring, mestadels en positiv sådan. Mina förhoppningar låg mycket till förändringar i det jag vill jobba med, testa några av alla mina hållbarhetsidéer som jag burit på så länge. Nu blev det inte riktigt så. Istället kom förändringen att hamna mer på familjelivet då vi begåvades med ett tredje barn i oktober. Så fantastiskt, och så mycket mer än ”bara” ett jobb. Nyttigt att påminnas om att vi inte alltid kan styra våra liv som tänkt. Mitt ledord inför 2018 är GLÄDJE. Jag tycker det är lätt att, trots allt fint jag har i livet, inte känna tillräcklig glädje och tacksamhet över det. Jag vill helt enkelt fylla tillvaron mer med glädje och det som gör mig glad och på så sätt få mer energi till både familjeliv och att hjälpa andra till ett mer hållbart liv. Simple as that. Det är också egentligen det enda nyårslöfte jag ger inför 2018.  Nu tänker jag i alla fall ta farväl av 2017 genom att gå igenom de 10 (!) nyårslöften jag gav förra året.

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa. Hur gick det? Jag har faktiskt inte haft tid att kolla vårt ekologiska fotavtryck men jag är tämligen säker på att vi lyckats. Detta eftersom vi kört mindre bil och jag inte flugit något samt att vi fortsatt äta mycket vegetariskt och konsumerat rätt måttligt.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande! Hur gick det? Det här gick inte alls som jag hade hoppats. När jag blev gravid så blev jag så trött att det inte fanns någon energi kvar till detta. Däremot har jag tänkt en hel del så alldeles stilla har jag inte stått men jag har inte kastat mig ut och provat några idéer – ännu. 
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt! Hur gick det? Jo, jag har gjort mig en hörna i ett rum där jag har brett ut mig lite extra vilket har tillåtit en del mer spontant skapande. 
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde. Hur gick det? BRA! Det går alldeles ypperligt att leva utan att dra på semester med flyg. Jag tror och hoppas att 2018 blir året då det verkligen blir coolt att resa hållbart och skämskudde att flyga. 
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.Hur gick det? Genom en kurs ”Ett år i omställning” som jag valde att gå förra året så fick jag chansen att se nya platser, t.ex Stjärnsund i Dalarna där vi hade fina och speciella dagar. 
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till. Hur gick det? Ja, nog har jag odlat mer och delar av skörden blev väldigt bra. Jag har också lärt mig en del vilket egentligen är halva grejen, t.ex vikten av placering för det man vill odla samt att man måste börja TIDIGT för vissa grödor, t.ex rotselleri som det bara blev stor och fin blast av… Samodlingen gjorde jag inget av eftersom jag kände att jag ville bestämma allt det året : )
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan. Hur gick det? Utslaget på hela året så har jag nog nästa kommit upp i en bakdag/vecka. Dock blev det mer stötvis, t.ex väldigt mycket under sommaren då jag hade mer tid. 
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till. Hur gick det? Nja, ryggbesvären har blivit bättre men egentligen inte pga träning tror jag utan mer av att jag inte suttit vid skrivbordet lika mycket. Också viktigt såklart men jag vill fortfarande få in mer träning. 
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna ”förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.Hur gick det? Ja, jag har inte tackat ja till något jag egentligen inte velat och jag tror att jag blivit liiiiiite bättre på att släppa saker. 
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart. Hur gick det? Jadu, jag vet faktiskt inte, jag försöker varje dag att tänka på att säga mer JA än NEJ till barnen men är inte helt säker på att jag lyckas….

Summa summarum så är det väl så som det brukar med nyårslöften, vissa håller, andra inte och åter andra till viss del.

Jag välkomnar nu 2018 med GLÄDJE – det kan bli det bästa året nånsin 🙂

En av mina förhoppningar inför förra året var att ”göra något mer radikalt” i vår livsstil. Vad som är radikalt kan man ju alltid diskutera men att göra oss av med bilen och testa det under ett år kändes som en bra grej. Min man var också positiv till idén (kanske för att han skötte i princip allt praktiskt med service, däckbyte etc…). En av mina grundläggande övertygelser när det kommer till att styra över till en hållbar livsstil är att vi måste ge upp en hel del av vår bekvämlighet, vilket t.ex kan vara att inte äga en bil när man är omgiven av andra möjliga transportsätt som vi är, MEN….att det absolut inte behöver betyda ett sämre eller jobbigare sätt att leva, bara lite annorlunda. Jag tror också att de stora hindren i många fall ligger i våra huvuden, föreställningar om hur det ska vara som blockerar oss att se att andra sätt är möjliga. Nåväl, här kommer en sammanfattning i ord och siffror.

Vi sålde bilen i början av oktober 2016. En omedelbar skön sak, som vi inte tänkt på innan, var hur mycket mer plats vi fick på vår relativt lilla tomt. Barnen kunde springa runt huset mer obehindrat och det blev mycket smidigare att ta ut cyklarna från vår bod. Väldigt snart investerade vi i en elektrisk lådcykel från Cargobike för cirka 20 000 SEK ink lås, kapell m.m. En ansenlig summa men jämfört med en bil inte mycket. Det finns också begagnade varianter och utan elmotor som kan få ned kostnaden en hel del. Hos oss är det rätt backigt och för mig med två barn i plus packning var elmotor ett måste. Precis som vi inte använt bilen till vardags har vi heller inte använt elcykeln varje dag. Men till storhandling, utflykter, skjuts till aktiviteter har den varit toppen och en stor hjälp.

Eftersom målet med förändringen inte var ett bilfritt år utan ett bilägarfritt år så gick vi med i ett par olika bilpooler som finns här (alltså, bara att det finns fler än en är ju guld!). Den vi kom att använda mest var Sunfleet  som ägs av Volvo. Det finns lite olika upplägg beroende på hur ofta man behöver använda bil. Vi hyrde oftast över en helg och det var aldrig problem att få tag i en bil. Såklart behövde vi planera för det och boka några dagar innan eftersom vi behövde en lite större bil för att få plats med barnstolar och packning. Det som vi hade använt vår egen bil till främst var resor till vår stuga 8,5 mil bort vilket vi hade gjort regelbundet april-oktober, inte varje helg men rätt ofta. Resan tar cirka en timme med bil dörr till dörr. Att åka kollektivt tar cirka 2,5 timme dörr till dörr, en ganska stor skillnad i tid men ännu större rent praktiskt med bussbyten med två barn och all packning som kommer med det. Här hade jag tänkt att vi skulle åka kollektivt mer men det fallerade helt. Vi hyrde alltid bil från bilpoolen istället. Istället åkte vi ut lite mer sällan än vi skulle ha gjort annars, en vinst för klimatet  och en uppoffring för oss enligt mig. Men men, i det stora hela ingen stor sak.

Ett annat tillfälle då vi brukat använda bilen är när vi åker och hälsar på våra familjer 20 resp 60 mil bort. Även här gav vi i princip upp tanken på kollektivt resande, förutom vid ett tillfälle. Resan 60 mil går till inre Norrland vilket är en utmaning utan bil om man känner till de allmänna kommunikationerna där. Men vid ett tillfälle blev jag och tjejerna skjutsade av mina föräldrar 20 mil (i princip nästgårds där uppe…) till närmsta tågstation och så tog vi tåget de sista fem timmarna hem. Men eftersom  det bara handlade om ca 4 ”släktresor” totalt under året så gjorde vi det enkelt för oss och hyrde bil. Under sommarsemestern på fem veckor så långtidshyrde vi bil för hela den tiden. Stugan och släkt var de främsta resmålen och som beskrivet ovan så var det den enklaste lösningen.

Så vad har vårt bilägarfria år gett i siffror?

Mil och CO2-utsläpp:

Antal körda mil i snitt under ett år INNAN vi sålde bilen: 1250 mil = 2,88 ton CO2

Antal körda mil EFTER vi sålde bilen: 816 mil=1,55 ton CO2

Skillnad: 434 färre mil & 1,33 ton CO2

Månadskostnad:

Snittkostnad/månad INNAN vi sålde bilen: ca 5000 kr (ink värdeminskning av bilen)

Snittkostnad/månad EFTER vi sålde bilen: 2790 kr 

Skillnad: 2210 kr lägre månadskostnad. Skillnaden ligger mest i att vi sluppit den värdeminskning som att äga en bil innebär (storleken beror på vilken typ av bil, ålder osv). Skillnaden blev ganska liten när vi jämförde de löpande kostnaderna.

Som synes så har vi sparat både pengar och miljö och fått minskade klimatutsläpp där det sistnämnda var min absolut största drivkraft. Det känns också väldigt bra att dela på resurser istället för att äga något så resurskrävande som en bil som sen står still största delen av tiden. Mer svårmätt  är den tid och energi vi sparat på att inte ta hand om en bil men som inte är att förringa.

Avslutningsvis vill jag verkligen rekommendera att undersöka möjligheterna att göra dig av med bilen, i alla fall om man bor där det kan finnas någon bilpool att gå med i. Det behöver ju inte vara för livet utan kan ju vara ett test under period om det känns enklare så….!

Som jag nämnde i förra #veckanshållbara så älskar vi (för mycket…) att köpa kläder och vi skulle spara mycket pengar och naturresurser på att radikalt minska vår konsumtion. Men om man nu ändå ska shoppa så kan det vara fint att lära sig lite mer om vilket material klädesplagget är gjort av och hur framställningen går till. Tidigare brydde jag mig ärligt talat rätt lite om den saken, huvudsaken var ju att det var snyggt och helst satt bra. Jag inser ju nu att det finns väldigt mycket att vinna på att vara lite mer påläst, som alltid när det kommer till konsumtion…

Jag har listat info nedan om några vanliga tyger och hur jag tänker kring dem. Informationen har jag mestadels tagit från en alldeles ypperlig sajt från Sveriges Konsumenter som heter ”Stilmedveten”. Besök den gärna för ännu mer information! I korthet kan man säga att jag gillar tyger av naturmaterial och ogillar de av konstgjort material…

Några tyger från naturfibrer, från växt – och djurriket

Ull -en av mina absoluta favoriter! Jag gillar alla typer av kläder i ull men de bästa är nog funktionskläder (för träning och friluftsliv), strumpor och varma tröjor. Ullen kommer allra oftast från får, antingen ”vanliga” får men väldigt vanligt är också merinoull. Ull innehåller ett fett som heter lanolin och gör att att materialet är smutsavstötande och därför oftast kan vädras istället för att tvättas vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt. Jag upplever också att ull inte luktar illa som t.ex träningskläder i syntetmaterial gör efter ett tag. Det man ska vara uppmärksam på när det kommer till merinoull som är att den ska vara ”muelsingfri”. Muelsing är ett otäckt och plågsamt ingrepp vissa producenter gör för att undvika fluglarver.

Lin – eller linne som själva tyget heter. I Sverige hade vi tidigare en stor produktion av lin men som tyvärr krympt väldigt mycket. Kommer från stjälken på linblomman och ger ett slitstarkt tyg, om än rätt robust och lite styvt ibland. Jag har en del klänningar i linne och gillar dem verkligen. Behöver inte heller tvättas ofta och gör inget att de blir lite skrynkliga utan det blir nästan snyggare så. En problematisk del av tillverkningen av linne är den s.k vattenrötningen vilket efterlämnar ett syreförbrukande vatten som sen kan bidra till syrefattiga miljöer när det släpps ut i vattendrag. Har inte lyckats få reda på hur stort problem det är dock.

Siden – tillverkas av silkestråden som kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Grymt härligt och luftigt material men som jag bara har i ”finare” kläder eftersom jag tycker det blir så skrynkligt, och inte så snyggt skrynkligt….., och behöver handskas med så varsamt.

Bomull – det vanligaste materialet i kläder och merparten av mina kläder är nog i bomull skulle jag tro. Råvaran kommer från bomullsplantan som växer på stora fält. Jag försöker numera att alltid köpa miljömärkt bomull om jag måste köpa nytt då det går åt stora mängder kemikalier vid produktionen av konventionellt odlad bomull. Ett annat stort problem, vid all odling av bomull, är att det också behövs väldiga mängder vatten. Bomullsfälten finns ofta på platser där det kan vara problem med vattentillgång vilket spär på problematiken enligt mig.

Tyger av s.k regenatfibrer, konstfibrer utvunnet ur naturmaterial

Lyocell/Tencel – jag har få kläder i lyocell (Tencel är ett varumärke med kläder gjort av lyocell) men gillar de få jag har, skönt och följsamt material. Råvaran är en fiber som kommer från träd, t.ex gran. Vid tillverkningen används en del kemikalier men efter vad jag förstått i ett slutet system, dvs ska inte orsaka några utsläpp.

Viskos – tillverkas likt Lyocell av cellulosan från träd vilket känns bra, och jag gillar själva tyget. Dock försöker jag ändå undvika det numera då det går åt stora mängder kemikalier både vid utvinningen av cellulosa och sen vid själva tillverkningen av tyget.

Tyger av konstfibrer, dvs helt konstgjort material

Polyester – en av de vanligaste materialen i kläder och jag har mängder av kläder där den ingår till hel eller viss del. Polyester försöker jag i möjligaste mån att undvika numera då jag tycker det är problematiskt ur flera synpunkter. Dels kommer det från petroleum (precis som plasten gör) vilket är en ändlig råvara dels används stora mängder kemikalier vid tillverkningen. Det räcker för att mina varningsklockor ska börja ringa. Dessutom andas inte tyget heller tycker jag och det är något jag ogillar allt mer.

Fleece – tillverkas oftast av polyester och är en av de stora tygbovarna, vilket som tur är har uppmärksammats allt mer senaste åren. När man tvättar fleece (särskilt ny) släpps miljontals små plastpartiklar ut med tvättvattnet som reningsverken inte klarar att filtrera bort utan de hamnar sen i våra vattendrag där fiskar och andra vattenlevande organismer mumsar i sig  dem. De få fleeceplagg jag eller barnen äger är alla köpta second hand då den mesta ”skadan redan är skedd” eftersom den är tvättad flera gånger och så undviker jag i det längsta att tvätta dem igen.

Mitt avslutande råd är att lära sig lite om de vanligaste tygerna och börja kolla vad kläder och annat innehåller innan du går på nästa shoppingrunda, det kommer både du och miljön att vinna på. Lycka till!

 

Våren står liksom på vänt just nu och det har varit minusgrader, snö, regn – och lite sol om vart annat den senaste tiden, ett riktigt aprilväder med andra ord. Scillan, tulpanerna och påskliljorna har dock vågat sig upp vilket ändå ger hopp om lite varmare tider snart. Ett annat säkert vårtecken är tidningarnas rubriker om ”5 heta tips för att förnya vårgarderoben”, ”Beach 2017 närmar sig – här är din guide till den snyggaste bikinin” och liknande, alla variationer på samma tema ”Du duger inte som du är, men om du köper det är kommer du bli lycklig och populär (och klädföretagen kan tjäna lite mer pengar)”

Om jag passerar klädbutiker eller går igenom en galleria så vet jag att jag också kan bli sugen på att gå in och UNNA mig något nytt. Särskilt så här i brytningstiden mellan två årstider då jag liksom vill ha någon slags nystart, oklart på vad men så känns det. Min strategi sedan några år är att därför helt enkelt undvika att utsätta mig för den lockelsen om jag känner mig lite ”svag”. Läser inga modetidningar, sagt upp onödiga kundkort som bara genererar reklam, går inte in i nån butik och kollar ”bara för att” som jag kunde gör förr, och försöker helt enkelt nöja mig med vad jag har.

Här har jag listat mina 6 skäl till varför jag tycker att du ska följa mitt exempel och inte uppdatera din vårgarderob, kan f.ö med fördel användas även inför vinter, sommar, höst, jul…..

  1. Du sparar pengar. Som du kan använda till något mycket mer givande och klimatsmart än en tröja som är modern i två månader.
  2. Du är med och rädda klimatet. Sveriges textilkonsumtion motsvarar 730 000 bilars koldioxidutsläpp så det finns en stor klimatvinst med att undvika konsumtion av nya kläder.
  3. Du sparar vatten, mycket vatten. Det går åt stora mängder vatten vid framställning av olika textilier (mitt nästa inlägg ska handla om olika tygers miljöpåverkan) och den vanliga bomullen är törstigast av dem alla. Det går åt ungefär 2700 liter vatten för en enda t-shirt och hiskeliga 11 000 liter för ett par jeans. Dessutom hittas bomullsfälten ofta där det redan råder brist på dricksvatten.
  4. Du minskar kemikalieanvändningen. Kemikalier vill man ju gärna undvika i så stor utsträckning det går men vid produktion av textilier är det svårt. 200 000 TON behövs det uppskattningsvis för att producera de textilier som vi svenskar köper varje år.
  5. Du är inte med och göder en i mina ögon tveksam industri. Det är fortfarande ett stort problem med barnarbete, och överhuvudtaget dåliga förhållanden för arbetare, inom textilindustrin. Även om stora kedjor som t.ex HM säkert jobbar hårt med uppförandekoder så poppar det titt som tätt upp exempel där man inte har koll på sin leverantörskedja ända ut. Helt oacceptabelt tycker jag. Väldigt billiga kläder gör mig snarare misstänksam än glad.
  6. Du behöver inga nya kläder! Men jooooooooooooo, jag har ingenting att ta på mig, är bara så less på allt, skriker du då. Jag har läst att det finns cirka 220 miljoner oanvända plagg i svenskarnas garderober, och kvinnor har i snitt 46% fler oanvända plagg än män. Det finns garanterat kläder att använda. Känns det helt oöverkomligt så byt/bytlåna med vänner, handla i second hand butik eller Tradera. Det är att köpa NYA kläder som är det problematiska.

Några saker jag gör för att konsumera kläder mer klimatsmart och miljövänligt, om jag nu VERKLIGEN måste ha något.

  • Frågar mig själv fem gånger till om det verkligen är sant.
  • Letar igenom alla mina kläder igen, det jag la bort för ett par år sen känns kanske helt ok nu (jo, faktiskt, t.ex jeans där trenden ändrat sig och gjort det avlagda superinne igen)
  • Köper second -hand
  • Köper nytt efter att ha kollat kvalitet och miljöpåverkan och säkerställt att det är något jag kommer kunna och vilja ha många år framöver.

Ha en härlig och hållbar vår!

Länkar att läsa mer: här, här, här

Av alla bra saker man kan göra för miljön så är nog att sopsortera det jag gjort längst och mest ihållande. Kanske för att jag gjort det sen jag var liten så har jag inte ens reflekterat över att det skulle vara betungande, jag har bara gjort det, oavsett storlek på hushållet och bostaden. Jag har använt papperskassar och plastpåsar att sortera i och oftast har det stått under diskbänken för att det är smidigast. Jag har aldrig fastnat för Ikeas lösningar med plastbehållare eftersom jag vill kunna bära iväg med allt till återvinningen utan att hälla över det i något annat först eller att behöva använda bil för att frakta allt. Tills nu så tycker jag att det har fungerat ok, lite kladdigt ibland och rätt ofta hände det att förpackningarna ”hoppade ur” påsarna för att det var för fullt.

Men så hade jag turen att genom min blogg komma i kontakt med Maria på företaget Emcrum som designat och tagit fram en sorteringslösning som gör det här med källsortering ännu enklare, och roligt till och med. Källklart heter lösningen och är en väska med fem innerväskor för det man vill sortera + att det finns två små ytterfickor för t.ex batterier och glödlampor. Den är svart, diskret och väldigt praktisk om du frågar mig. Vi har två fack för pappersförpackningar, två för plast och ett som glas och metall delar på. Jag var skeptisk innan att det skulle rymmas med allt utan att behöva gå iväg oftare än tidigare men den sväljer väldigt mycket. Sen när det är fullt tar man bara hela väska över axeln och går iväg. Ja, vi går men jag skulle tro att du kan sätta den på pakethållaren på cykeln också alternativt ha den över axeln när du cyklar. Vi har den under diskbänken och det är så mycket mer ordning och reda och mindre kladd nu vilket känns toppen. När man tömmer väskan tar man ut innerväskorna och tömmer den i återvinningskärlen. Du behöver alltså oftast inte ens ta i det du ska slänga.

Jag är toppennöjd med Källklart och skulle rekommendera dig att kolla in den om du inte är nöjd med det du har idag!

Så här ser det ut under vår diskbänk, rätt prydligt med Källklart bredvid komposthinken.

Back in the days när jag gjorde regelbundna besök hos frisören och hudvårdsterapeuten (tror jag det hette)och ibland toppat med någon sminkkurs blev jag alltid, ALLTID itutad att jag nog skulle behöva det här nya schampot för extra volym, det här serumet för extra lyster i huden och HUR kunde jag inte använda primer före underlagskrämen?! Det var inte alltid jag faktiskt köpte det men tillräckligt ofta för att badrumsskåpet var välfyllt. De är ju också alltid väldigt trevliga de här människorna, och kan vara rätt så övertygande när man är lite lagom mör efter en timme eller två i deras omvårdnad…Men, man ska ju ha klart för sig att det är på att sälja de här produkterna som ger dem de enklaste inkomsterna. Precis som all reklam – ofta förtäckt i ”expertråd”, i olika tidningar och magasin också bara syftar till en sak – att få dig att tro att du är ful/allmänt misslyckad/kommer bli utstött om du inte köper just deras produkt och då blir den lyckligaste personen på jorden. Typ så. Det kan kanske vara så att om man har väldigt stora hud – eller hårproblem så är man kanske hjälpt av vissa specialprodukter men annars har jag oerhört svårt att se en person behöver 10-15 produkter bara till ansiktet, varje dag, bara för att kunna gå utanför dörren. För mig kom det två väckarklockor som fick mig att radikalt ändra syn på det här. Först min kompis Sanny som deklarerade att hon bara använde vanlig tvål för att tvätta ansiktet. What?! Tvål? Men hur klarar du dig utan rengöringslotion, ansiktsvatten och eye-makeup remover?? Uppenbarligen hur bra som helst. Det andra var när jag läste boken ”Badskumt” av Katarina Johansson där hon grundligt går igenom alla skumma saker som väldigt många av våra hudprodukter innehåller. Efter det gjorde jag en i princip total utrensning av mitt badrumsskåp. Jag lämnade in det mesta på återvinningscentralen eller så skänkte jag bort till kompisar som inte (ännu!) var lika nogräknade (självklart med information om varför jag inte ville ha det kvar). Jag gick från att kanske inte varje dag men tillräckligt ofta ha använt: rengöringslotion, ansiktsvatten, eye-makeup remover, dagkräm, nattkräm, särskilt kräm för ögonen, mineralpuder, rouge, ögonskugga, eyeliner, kajal, mascara och så en skvätt parfym.  För det är ju så att ju mer grejer du trycker på huden desto fler produkter måste du sen ha för att rengöra och återfukta huden, i alla fall är det det vi ska tro. Alltså, jag blir helt matt bara jag läser det här. Numera använder jag tvål (Sanny, du hade rätt!) eller bara vatten rätt och slätt, oftast en hudkräm jag använder till hela kroppen – allt hemmagjort. Och så mascara när jag jobbar och emellanåt en parfym från Weleda då jag är väldigt svag för dofter. Mer blir det inte. Jag har ett makeup-kit att ta fram till festliga tillfällen, vilket numera blir typ två gånger per år………..Jag har också en drivkraft till att stå så lite som möjligt framför spegeln och det är våra två döttrar. Jag vill inte att de ska se pappa stryka lite vax i håret, borsta tänder och gå ut, och så ska jag stå 15-20 min med femtielva burkar och flaskor, de signalerna kommer de tyvärr bli utsatta för ändå tids nog men de ska inte komma från mig.

Jag sparar SÅÅÅ mycket tid och SÅÅÅÅ mycket pengar och SÅÅÅÅ mycket energi på att badrumsbanta så jag skulle vilja uppmana dig att titta kritiskt på det du har därhemma och känna om du verkligen behöver allt. Min hud och mitt hår är i bättre skick nu än tidigare och jag har ännu inte blivit utstött eller känt mig särskilt misslyckad och jag kan garantera att du inte heller kommer det!

En kvinna gör av med ungefär 20 000 bindor eller tamponger under en livstid. Staplade man t.ex alla tamponger ovanpå varandra skulle det bli lika högt som 5 Eiffeltorn. Det är en ansenlig mängd sopor, för det blir ju sopor efter att ha använts en gång. Överhuvudtaget borde vi ifrågasätta alla prylar vi använder en endaste gång och sen slänger. Och det går ju inte riktigt att återvinna mensskydd heller…Som tur är finns ju MENSKOPPEN – tadaa, kan det vara en av de smartaste uppfinningarna ever? Jag har läääääänge vetat om att det alternativet fanns men inte orkat testa och tyckt det verkade lite äckligt och jobbigt, så istället stoppade jag huvudet i sanden och fortsatte vara en miljöbov en gång i månaden. Men nu har jag sen några månader testat och insett att det finns ingen väg tillbaka. Nu hoppas jag att jag med mina åtta argument lyckas övertyga dig om att du också borde ge det ett försök!

  1. Kostnaden för menskoppar under en livstid kanske uppgår till cirka 1000 SEK, att jämföra med att köpa bindor och tamponger som landar på runt 12 000.
  2. Du behöver inte längre lägga huvudbry och tid på OM du har bindor/tamponger hemma och inte heller på inköpen av dem. Eftersom du bara har en menskopp som du återanvänder så finns den alltid där för dig när du behöver den.
  3. Du sparar på miljön i form av mindre avfall som bara går till förbränning och även på råvaror då det inte behöver tillverkas nya bindor och tamponger hela tiden.
  4. Du kan använda menskoppen under längre tid än bindor/tamponger, det vill säga lägg mindre tid på byten helt enkelt.
  5. Det går att använda menskoppen vid typ alla aktiviteter, t.o.m simning.
  6. Om du vanligtvis använder tamponger så kommer du märka hur mycket bättre menskoppen är för slemhinnorna, mindre torrhet och irritation.
  7. Har läst att 90% av de som testar aldrig kommer gå tillbaka till konventionella mensskydd, det är en rätt bra siffra på hur användarvänlig koppen är.
  8. Det är ENKELT! Inte enklare än att byta bindor och tamponger men efter ett par gångers övande så går det snabbt!

Jag köpte av märket Lunette, en kopp gjord av medicinskt silikon, men det finns mängder av märken. T.ex Organicup, MeLuna, FleurCup, det är bara att googla runt lite.

Om du vill läsa ett ganska underhållande och ingående test av menskoppar så klicka här. Även här kan du läsa mer information.

 

Frisörindustrin i Sverige omsätter runt 10 miljarder kr och vi köper schampo och balsam för närmare 800 miljoner kr per år (2013)  så det är uppenbart att vi gillar att spendera pengar på vårt hår. Jag har också lagt ansenliga summor på frisörbesök och hårprodukter genom åren. Men de senaste åren har jag medvetet dragit ned på tiden och pengarna jag lägger på håret, en gång till frisören per år och kanske en hundralapp på schampo, om ens det. Allt hör ihop med att jag började läsa mer om vad olika produkter innehåller – hårfärger, schampon, stylingprodukter – och det var oftast en hårresande (!) läsning, det i kombination av att jag led av kliande hårbotten gjorde att jag bestämde mig för att göra en förändring. Sen dess skulle jag säga att mitt hår har blivit mycket starkare och blankare, hårbotten kliar inte i närheten av lika mycket och ofta och all TID och allt VATTEN jag har sparat…..och inte att förglömma, alla ämnen jag besparat reningsverken att ta hand om!

Så här är mina tips på vad jag verkligen tycker du ska testa för att få ett vackrare hår och spara på miljön och dina pengar:

  • Minska ned på stylingprodukter. Det här är en anledning till varför vi tycker oss behöva tvätta håret så ofta, spray o vax som tynger ned håret och irriterar hårbotten. Testa också stylingprodukter som är bättre för både miljö och hår, kan hittas  på t.ex Jordklok eller så gör du egna produkter, hitta inspiration på No Poo
  • Byt ditt schampo om det innehåller sodium lauryl sulfate (SLS) eller sodium laureth sulfate (SLES), som jag skrev om i mitt förra inlägg om tvål så är de två starka tensider som kan orsaka hudirritation och inte heller är bra för vattenlevande organismer. Och jag lovar att de finns i väldigt många schampon – billiga som dyra…
  • Sluta tvätta håret! Va…?! Är du inte klok?! Jo, vi tvättar håret alldeles för ofta och använder förmodligen alldeles för starka produkter som torkar ut hårbotten, som gör att den måste producera mer fett (sebum) och så ”måste” vi tvätta håret och så är vi inne i en ond cirkel.  Om man vill minska ned på tvätteriet så behöver håret gå igenom en avvänjningsprocess på några veckor (kan gå fortare eller långsammare, beroende på hår) och under tiden kan håret upplevas riktigt fett och hemskt men HÅLL UT!!! Det kommer bli bättre, lovar. Så här gjorde jag när jag började min hårdetoxkur:
    1. Jag valde att göra det under sommaren då jag var ledig, eftersom det kändes lättare att gå runt som ett potentiellt troll med flottigt hår när jag var ledig. Nu blev jag inte så trollig men det kan kännas bättre att välja en period när man inte behöver träffa så mycket folk. Eller så sätter man bara upp håret i en hästsvans. Eller drar en hatt/keps över. Eller så bara ger man bara allt fingret och är som man är (det bästa!).
    2. Innan perioden hade jag tvättat håret ca varannan till var 3e dag, när jag påbörjade detoxen så lät jag det gå cirka 1 till 1,5 vecka mellan tvättarna. Kanske lite fusk men jag sköljde håret rätt ofta när jag badade i havet så det gjorde nog att det kändes ännu lättare.
    3. Jag använde Änglamark schampo under den här tiden men det skulle jag inte ha gjort nu då det innehöll (innehåller?) SLES om jag inte minns fel. Tror att t.ex min kliande hårbotten hade blivit bättre snabbare om jag valt ett ännu bättre schampo.
    4. Efter sommaren, dvs efter cirka 5-6 veckors kur, så hade mitt hår vant sig vid att det gick minst 1 vecka istället för 2 dagar mellan tvättarna.
    5. För drygt ett år sedan köpte jag ett ayurvediskt schampo från Klockargårdens, gjort på indiska tvättnötter och olika örter, ett pulver som man blandar med ljummet vatten och sen masserar in. För mig är det SÅ bra, jag älskar det! Nu låter jag det gå 2-3 veckor emellan tvättarna (och jag har rätt långt hår numera) och det är inga problem. Jag bara borstar det ordentligt morgon och kväll så blir det oftast blankt och fint. Schampoflaskan som kostade typ 200 pix, dvs ganska dyrt, har fortfarande 1/4 kvar efter över ett år så det var också en ekonomiskt bra affär.
  • Vill man vara ännu mer hard core så man man verkligen sluta helt att tvätta med schampo. Jag har inte vågat men de som kör den här metoden bara masserar hårbotten ordentligt så att sebumproduktionen kommer igång och ev smuts liksom rörs upp och så sköljer de håret ordentligt.
  • Det finns MASSOR av andra tips på No Poo på olika sätt att tvätta och fixa håret på ett miljövänligt sätt, kan rekommenderas!

Kör hårt!