Category

Äta

Category

Efter sommarens torka, mina egna små odlingsförsök och insikten om att jag måste få/ta mig tid att laga och experimentera i köket för det ger mig så mycket på många plan, så har jag ännu mer än tidigare funderat på hållbar mat – vad är det egentligen för mig? 

När mitt avsomnade miljöintresse från uppväxten fick ett brutalt uppvaknande för några år sedan så var  det klimatet och våra utsläpp av växthusgaser som jag koncentrerade mig på att banta ner i min livsstil. Det kändes helt enkelt mest brännande för mig. Inte är frågan mindre brännande idag men mitt fokus har breddats i takt med att mitt medvetande växt om hur klimatpåverkande olika delar i mitt liv är och med att jag klimatbantat väldigt mycket. Den resan förde automatiskt med sig kunskap om vad jag ser som roten till alla problem vi ser med miljö och klimat, dvs i korthet att vi människor tycker oss vara on top of the world och kan använda jorden och dess resurser lite hur vi vill – bara för att vi kan. Istället för att se att vi bara är EN del av hela den här magiska fantastiska världen och där vi egentligen inte har mer rätt att finnas och vara  här än snytbaggen, korallreven, sjukt irriterande myggor eller Ångermanälven. 

Men hur kommer maten in i det här då? Jag lyssnade i förra veckan på ett seminarium om Mat, klimat och hälsa., arrangerat av KF Stockholm.  Där talade bland annat Johan Rockström och han sa det så bra, att maten är det som skär över i princip alla de planetära gränserna som vi måste hålla oss inom. Och så är det verkligen. Det finns enorma problem med det storskaliga, massproducerande, jordutarmande sätt att fixa mat vi till stor del håller på med idag – förlorad biologisk mångfald, skogsskövling, övergödning, förlust av kväve och fosfor etc. Kan vi hitta andra sätt att producera mat och nära oss själva så är chanserna väsentligt större att vi kan lösa de här problemen.

Jag tänker så här;

  • vi behöver HÖJA medvetenheten om hur mat produceras – både de dåliga exemplen som ger de problem nämnda ovan, men minst lika viktigt är att se de GODA exemplen som också finns –  så att vi börjar värdera BRA mat högre.  Jag skulle vilja ordinera alla att odla någonting från frö till färdig-morot/gurka/vad man nu vill odla. Tiden och omsorgen man kan behöva lägga ner borde göra alla väldigt ödmjuk inför det som krävts för att moroten nu kan ligga på tallriken och att det är inget man bara glufsar i sig hälften och sen slänger resten. Respekt åt både moroten och den som odlat den anbefalles! Om man har möjlighet att dessutom besöka en lantgård där man månar om djur och natur och lyssna till det jobb som lagts ned för att både de och vi ska ha mat på tallriken så vore det väldigt värdefullt.
  • det är bra att få kunskap om hur klimatbelastande olika livsmedel är, att t.ex nötkött orsakar mer än 10 gånger så höga utsläpp av växthusgaser som t.ex kyckling eller 90 gånger högre än linser, och att försöka fördela sin kost så att det ryms på en “One planet plate” (WWFs definition av  vad vi kan äta så att det ryms inom planetens gränser). 
  • vi behöver nyansera bilden av kossorna som klimatbovar enkom. Skulle vi istället för det konventionella jordbruket istället satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk så behövs en viss del betande idisslande kossor. De kan beta på marker som inte kan användas för odling och det foder som behöver odlas (vall) är sådant som binder kol och bygger upp jorden.   Vi kan alltså fortsätta äta nötkött men välja svenskt, helst ekologiskt naturbeteskött och göra det till den lyxprodukt det är (kombinerat med One planet plate så man lär sig äta lagom mycket). Betande djur är också viktigt för att hålla betesmarkerna öppna vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.
  • en viktig del i  en hållbar kost, anser jag, är att försöka äta efter säsong och så närproducerat det går. Det betyder att vi kanske inte kan eller bör äta färska jordgubbar året runt, dricka mandelmjölk från USA eller mängder av chilensk avokado fastän det är så GRYMT gott och nyttigt. Vi behöver lära oss om våra egna superfoods (varför plockar inte fler människor bär?! en stor gåta för mig…) och inspireras av “stjärnkockar” som lagar fantastisk mat av typ mossa och granskott och andra råvaror man knappt visste gick att äta. Det finns t.ex mängder av vilda växter som är ätliga men som väldigt få känner till (mig själv inkluderat). Att äta närproducerat är f.ö  inte nåt nationalistiskt trams om att svenskt absolut är bäst, för mig handlar det om att vi behöver bli mer resilienta om (när!) krisen kommer, dvs om matimporten skulle strypas ska vi inte stå utan mat och helt ovetande om hur vi kan skaffa oss den själva.
  • som en förlängning av att äta närproducerat så är en hållbar kost inte densamma för någon boendes i nordligaste Norrland som  den som bor på Österlen. När odlingsåret är väsentligt kortare och det är färre grödor som funkar att odla så säger det sig självt att tallriken förmodligen kommer se olika ut och ändå vara hållbar.((Jag har en projektdröm om att utforska just det här – att under ett år strikt äta säsongsanpassat, närproducerat (inom en viss radie), helst ekologiskt och sen dokumentera allt. Skulle vilja ha med fyra regioner från norr till söder och sen jämföra – vilka utmaningar finns? Vad funkar i söder men inte i norr? Hur funkar det om man har matallergier? Hur mår man? Etc etc…. Idén är lite för kul för att jag ska kunna släppa den, får se framöver vad som händer med den 🙂 )
  • i den bästa av världar är all mat hållbar – god, näringsrik, snäll mot kroppen och planeten. Det ska inte behöva vara ett aktivt val för mig som innebär timmar av läsande på innan jag ens stoppat nåt i munnen, eller att det upplevs så komplicerat att matglädjen försvinner och jag hellre stoppar handen i ostkrokspåsen. Hur når vi dit?

Vad är hållbar mat för dig? 

PS: Här kan du läsa lite mer om ekologiskt kretsloppsjordbruk DS

Jag gillar att baka och försöker utöka den sockerfria och nyttigare repertoaren, det är alltid väldigt kul fast mottagandet här hemma är inte alltid vad jag önskar. Det här browniereceptet  går dock hem hos de flesta här hemma och fattas bara så många fina och goda ingredienser som den innehåller. Känns som en veritabel nyttighetsbomb men framförallt är den GOD!

Det här behöver du för en kaka på ca 20 små bitar.

8 färska dadlar

3 dl svarta bönor

3 msk kakao

2 msk kokosolja

1 tsk bakpulver

1 tsk vaniljpulver

1 msk agavesirap (eller annan sötning, funkar också utan)

Sen kan man t.ex strö över flingsalt; eller blanda i kardemumma och kanel om man gå åt kryddigare hållet; eller lite chilipeppar om man har den dragningen. Men funkar också helt som den är, med god chokladsmak!

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Mixa dadlar och svarta bönor i mixer.
  3. Lägg i övriga ingredienser och mixa mer. “Det ser ut som bajs”, sa vår treåring. Ja, då vet ni ungefär hur den ska se ut  : ) 
  4. Smeta ut på bakplåtsklädd plåt eller mindre ugnsform. Jag brukar ha min ca 2 cm tjock men vill man ha tjockare/kladdigare kaka är det bara att helt enkelt trycka ihop den och då få färre men tjockare bitar.
  5. Grädda mitt i ugnen i 30 min.
  6. Ta ut och låt svalna och skär sen hur stora bitar du vill ha
  7. Kan ätas som den är, men även bär, grädde, glass funkar till.
  8. Njut!

I den här högsommarvärmen som fortfarande råder hos oss så har jag fått en ny faiblesse – iskaffe! Inget jag brukar göra eller köpa men sen jag kom på det här tricket så blir det ofta ett glas i eftermiddagsvärmen.

Förutom att det är väldigt gott så är jag så nöjd med att den tar tillvara på kaffeslattar som annars skulle slängts och den går supersnabbt att fixa till.

  1. Du fryser helt enkelt in slattar från perkulator eller vad nu nu använder för kaffemanick, i en isbricka. 
  2. När de fryst till is, tar du ut så många kaffekuber du vill (för mig beror mängden på hur trött jag är….) lägger i ett glas och så häller du upp valfri mängd havredryck eller vad du vill blanda ut med.  Sen ligger kaffe-isen där och smälter, det går ganska snabbt i den här värmen… KLART!
  3. . Njut!

Ett enkelt och vansinnigt gott recept på fläderblomssaft. Voilà!

Ca 60 klasar fläderblommor

2 l vatten

2 kg socker

Saft av 6 citroner + citronhalvorna

Gör så här:

1. Lägg blommorna i en tillräckligt stor kastrull för att rymma alla ingredienser

2. Koka upp vatten och socker till en simmig lag. Under uppkoket, pressa ut citronsaften.

3. Häll citronsaft i lagen och häll sen hela sockerlagen över blommorna. Tryck ned citronhalvorna i lagen så många det ryms.

4. Ställ kallt i fyra dagar. Sila sen bort blommor i sil el silduk.

5. Njut!

Jag fryser ned det vi inte kommer dricka de kommande 4-5 dagarna och tar fram allteftersom. Grymt gott även i januari 😀

Jag gillar Nutella, jättemycket. Men köper det aldrig, inte heller andra hasselnötskrämer, då de oftast innehåller palmolja och väääldigt mycket socker. Men jag har ju fattat att det går att göra egen så ikväll slog jag äntligen till. Och nå så jäv-lskt gott 😍😍😍Gjorde som vanligt när jag testar nytt, kollar olika recept, gör nån slags blandning och så ändrar jag o lägger till på känsla. Nånting sånt här blev ingredienslistan och receptet:

300g rostade och skalade hasselnötter (körs i mixer tilla den börjar olja sig)

5msk raw kakao

2-3msk kokosolja

1 msk agavesirap

3 färska dadlar

2krm vaniljpulver

Ovan ingredienser lade jag i mixern när hasselnötterna oljat sig och mixade på lägre hastighet tills konsistensen blev som jag ville.

Vill man ha sötare är det bara att slänga i fler dadlar eller mer sirap.

Testa och bli lycklig 😀

Det här med nyårslöften är egentligen rätt fånigt, löften kan ges precis närsomhelst, det viktiga är ju att de hålls. Men jag tycker det är nånting magiskt med att det blir ett nytt år, det är liksom tillräckligt långt för stora föresatser och lagom kort för att vara överblickbart. Och så är det ju 365 (typ) dagar där varje dag är ett oskrivet blad och möjlighet till något fantastiskt. Det är i alla fall så jag tänker i mina ljusa stunder, och i de mörkare försöker jag påminna mig om det. Men nu till själva listan – tadaa!

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande!
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt!
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde.
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till.
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan.
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till.
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna “förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart.

Högt och lågt som synes, precis som jag gillar det. Har du några föresatser inför det nya året? Kommentera gärna!

Ett Gott Nytt Sprudlande och Hållbart 2017 önskar jag er mina synnerligen välartade läsare!

Med några dagar kvar till julafton så har jag börjat fundera i banorna av bokslut för året. Vad var det egentligen jag tänkte där i början av året och hur har 2016 gestaltat sig? Som jag skrev om på min gamla blogg så hade jag en del föresatser och jag kände bland annat för att göra något mer radikalt på min CO2-utsläppsbantarfront. Efter min stora hållbarhetsresa för ett par år sedan som jag också skrivit om på min förra blogg tyckte jag att jag känt mig lite för nöjd och det behövdes nånting mer.

Det här var några av de mål – små och stora – jag satte upp, med efterföljande resultat:

  • Inga flygresor – tyvärr inte uppfyllt. Privat har jag inte flugit något men i jobbet blev det en resa till Warsawa tur-och-retur för en utbildning jag var tvungen att gå. Hade det inte blivit bestämt från en dag till en annan att jag skulle gå så hade jag i alla fall försökt kolla upp andra alternativ. Två positiva saker med den resan: 1) Jag kunde träffa en kompis jag inte träffat på väldigt länge 2) Jag satt bredvid kommunalrådet i Luleå på vägen ner och fick höra lite hur hans jobb är samt hans syn på bevarandet av byskolor på landsbygden….(han var inte särskilt för det f.ö…). Klimatet struntar ju i de två positiva aspekterna men det gör det hela lite mer värt för mig.
  • Sälja bilen – uppfyllt! Riktigt kul eftersom det kändes lite wild & crazy när jag först fick tanken. Nu körde vi fegvarianten och sålde bilen efter sommaren, dvs efter perioden då vi använder bilen som mest. Hitintills har det gått hur bra som helst. Vi köpte en eldriven lådcykel som vi använt vid skjutsning av barn och storhandling, och när vi känt att vi behövt bil (typ ett par längre resor till stugan och släkt) så har vi använt bil från den bilpool där vi är med alternativt hyrt bil. Resultatet är i alla fall färre resor, billigare och mindre huvudbry (byta däck, serva, tvätta etc).
  • Halvera köttkonsumtionen – en annan bloggare och jag utmanade varandra gällande det här. För mig brast det då jag inte mätte det på ett bra sätt. Min magkänsla är dock att jag ätit mindre kött men framförallt ännu bättre än tidigare (ekologiskt och närproducerat).
  • Sluta med plastpåsar, särskilt de vid frukten – usel måluppfyllnad. Verkligen. Jag har förvisso vid flera tillfällen tagit frukten som den är, utan påse, men det blir väldigt bökigt för kassören/kassörskan med alla äpplen som rullar omkring. Jag har varje gång tänkt att NU måste jag ta mig i kragen och köpa såna här nätpåsar som man kan återanvända, eller sy själv eller t.o.m ta med gamla påsar men det har helt enkelt inte hänt. Däremot använder vi i 9 fall  vi av 10 tygkassar så vi skippar i alla fall de stora påsarna.
  • Ta hand om mig själv och min hälsa bättre – nja, både och. Det jag gjort är att jag följde mitt hjärta och anmälde mig till en utbildning på deltid och distans som jag kände var precis vad jag behövde. Jag har varit bättre på att få in yoga och meditation i mitt liv men ändå inte tillräckligt känner jag. Sen drog jag i handbromsen när jag började få förvärrad tinnitus efter sommaren och inte kunde sova eller koncentrera mig ordentligt, dvs inte möjligt att jobba, så jag blev sjukskriven ett par månader. Återhämtningen gick snabbare eftersom jag stoppat i tid, å andra sidan var orsaken till att tinnitusen blev förvärrad, stress…..

Summa summarum så är jag hyfsat nöjd, har gjort en hel del och också krattat i manegen för det som komma skall, men jag känner fortfarande att jag vill göra mera. Har massor med ideer och en hel del motivation inför nästa år. Snart kommer ett inlägg om mina nyårslöften för 2017. Tills dess önskar jag dig en både grön och vit men framförallt GOD Jul!

För ett tag sen kom ett pressmeddelande från Livsmedelsverket som handlade om att man ser ökade nivåer av dioxin i ekologiska ägg. Nivåerna var högre än i de oekologiska äggen. Inga så kallade gränsvärden ska ha överskridits men Livsmedelsverket uppmanar ändå branschen att undersöka hur det kan komma sig att nivåerna av dioxin ökar, vilket de alltså gör. Jag älskar ägg och köper alltid ekologiska, tycker att det är supermat verkligen. Gott, näringsrikt och klimatsmart, kan det bli bättre?! Men SÅKLART skulle det komma ett giftlarm och ställa till det, inte konstigt att en del tappar sugen eller att en del anti-ekologiska människor får vatten på sin kvarn. Paradoxalt nog kan man tycka så blir jag stärkt i min övertygelse att ekologiskt är rätt. Med tanke på hur mycket gifter vi redan spritt omkring oss, t.ex dioxiner….., så känns det ännu viktigare att bidra till att användning och spridning av kemiska bekämpningsmedel minskar. Och som jag ser det så är det enklaste då att köpa ekologiskt. I alla fall så länge min dröm om egna hönor bara är en dröm…

Naturskyddsföreningen har skrivit lite längre om dioxinlarmet här

Dags för den här veckans tips, och den här veckan tänker jag helt sonika stjäla ett väldigt bra tips från Naturskyddsföreningen. För er som läst min blogg vet att jag vurmar för ekologiskt. Jag känner mig rätt säker på att det är det bästa för planeten, miljön och för vår hälsa. Ekologiskt = logiskt – helt enkelt. För vår del kan jag inte hitta några ursäkter till att i princip alltid köpa ekologiskt om alternativet finns. Dock är ju inte alla lika frälsta men på vägen mot frälsning tycker jag att Naturskyddsföreningens enkla lilla guide är så bra. Alla behöver inte gå all-in på en gång men att byta en vara i taget – beroende på vad man konsumerar förstås – tror jag alla klarar av. Så här kommer den – 5 varor att byta till eko:

Kaffe

På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar – och dödar – både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.

Bananer och vindruvor

Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket vindruvor hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.

Mejeriprodukter

För några kronor extra kan du få ekologiska mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen natur och inga människor förgiftas. Varför? Jo, ekokossorna mumsar mest på växter från den egna gården, istället för hårt besprutat foder från andra sidan jordklotet. 

Kött

Vill du ha kött från gladare djur? Välj eko. På köpet får du samma viktiga miljöfördelar som när du köper de ekologiska mejerivarorna. Finns inte ekologiskt så är svenskt naturbeteskött också bra. (Nope, inte brasilianskt, svenskt ska det vara.) Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.

Potatis

Visste du att det finns bekämpningsmedel i nästan alla svenska vatten? Ja, till och med i regnet som faller över oss. Genom att välja ekologiskt sprids mindre gifter i vår natur. Potatisen är en av de grödor som besprutas mest i Sverige. En riktig skurk är King Edward  – en kung som borde störtas!

Utmaningen blir följande:

  • Om du inte köper något –> byt till eko på någon av ovan grupper
  • Köper du vissa saker av ovan men inte alla –> börja köpa eko där du inte gör det idag
  • Köper du eko av allt ovan –> superbra! Nu är det bara att göra samma sak på alla andra varugrupper som inte nämns här!

Lycka till!

.En viktig sak du kan göra är att undvika palmolja, som finns i vääääldigt många produkter.

Lite korta fakta först:

  • Palmolja utvinns ur oljepalmens fruktkött
  • Palmolja kan hittas i livsmedel som glass, kex, kakor, fyllningar, choklad m.m, men också i makeup, tvål, biodiesel, rengöringsmedel och djurfoder.
  • Uppskattningsvis importerar Sverige ungefär 100 000 ton palmolja
  • Malaysia och Indonesien är största producenterna av palmolja och står för 87% av världens produktion. Ytan med palmoljeplantage är ungefär 5 miljoner hektar vardera, ungefär en yta motsvarande England (!)
  • Efterfrågan på palmolja växer varje år, särskilt från tillväxtmarknader som Indien, Kina och Indonesien.

Så vad är problemet då? Ja, ytterligare några fakta behövs:

  • Palmoljeplantagerna i Indonesien och Malaysia breder ut sig i snabb takt och ofta på bekostnad av nedhuggen regnskog. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog. Det här är självklart katastrof för djur, människor och växtarter som trängs undan. Ofta är det också illegala plantager, dvs det finns inga tillstånd för att hugga ner regnskog och anlägga palmoljeplantage.
  • Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
  • Det har varit – och kan fortfarande vara – mycket svårt för konsumenter att veta att en produkt innehåller palmolja då det ofta göms under beteckningen “vegetabilisk olja”.

Finns det någon ljusning?

  • JA! Det finns sedan december 2014 en EU-förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna. Det gör att man som konsument har en rättvis chans att undvika produkter där palmolja ingår.
  • JA! Det finns certifierad palmolja där producenterna av palmolja måste ta en rad miljöhänsyn. Organisationen som certifierar heter RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och förra året certifierades strax under 20% av all palmolja. RSPO är dock kritiserat för att inte vara tillräckligt hårda i sina krav men tycks vara det bästa alternativet sett till hela världen just nu.
  • JA! Det finns också KRAV-märkt palmolja vilka sätter lite andra krav än RSPO, bland annat sätter man ett tilläggskrav om att regnskog och urskog inte får ha skövlats.
  • JA! Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015

Vad är då det hållbara tipset och veckans utmaning?

  • Börja läsa innehållsförteckning på egentligen alla produkter men särskilt de kategorier av produkter jag nämnde i början.
  • Välj bort de produkter som innehåller palmolja och det inte står att den är certifierad.
  • Om möjligt välj produkter som är KRAV-märkta.

För den som vill läsa mer kan ni gå in här, här och här. Man kan också gå in på det utmärkta miljöprogrammet Klotets hemsida och leta fram avsnittet från 14/1 2015.

Lycka till!