Category

Övrigt

Category

Efter sommarens torka, mina egna små odlingsförsök och insikten om att jag måste få/ta mig tid att laga och experimentera i köket för det ger mig så mycket på många plan, så har jag ännu mer än tidigare funderat på hållbar mat – vad är det egentligen för mig? 

När mitt avsomnade miljöintresse från uppväxten fick ett brutalt uppvaknande för några år sedan så var  det klimatet och våra utsläpp av växthusgaser som jag koncentrerade mig på att banta ner i min livsstil. Det kändes helt enkelt mest brännande för mig. Inte är frågan mindre brännande idag men mitt fokus har breddats i takt med att mitt medvetande växt om hur klimatpåverkande olika delar i mitt liv är och med att jag klimatbantat väldigt mycket. Den resan förde automatiskt med sig kunskap om vad jag ser som roten till alla problem vi ser med miljö och klimat, dvs i korthet att vi människor tycker oss vara on top of the world och kan använda jorden och dess resurser lite hur vi vill – bara för att vi kan. Istället för att se att vi bara är EN del av hela den här magiska fantastiska världen och där vi egentligen inte har mer rätt att finnas och vara  här än snytbaggen, korallreven, sjukt irriterande myggor eller Ångermanälven. 

Men hur kommer maten in i det här då? Jag lyssnade i förra veckan på ett seminarium om Mat, klimat och hälsa., arrangerat av KF Stockholm.  Där talade bland annat Johan Rockström och han sa det så bra, att maten är det som skär över i princip alla de planetära gränserna som vi måste hålla oss inom. Och så är det verkligen. Det finns enorma problem med det storskaliga, massproducerande, jordutarmande sätt att fixa mat vi till stor del håller på med idag – förlorad biologisk mångfald, skogsskövling, övergödning, förlust av kväve och fosfor etc. Kan vi hitta andra sätt att producera mat och nära oss själva så är chanserna väsentligt större att vi kan lösa de här problemen.

Jag tänker så här;

  • vi behöver HÖJA medvetenheten om hur mat produceras – både de dåliga exemplen som ger de problem nämnda ovan, men minst lika viktigt är att se de GODA exemplen som också finns –  så att vi börjar värdera BRA mat högre.  Jag skulle vilja ordinera alla att odla någonting från frö till färdig-morot/gurka/vad man nu vill odla. Tiden och omsorgen man kan behöva lägga ner borde göra alla väldigt ödmjuk inför det som krävts för att moroten nu kan ligga på tallriken och att det är inget man bara glufsar i sig hälften och sen slänger resten. Respekt åt både moroten och den som odlat den anbefalles! Om man har möjlighet att dessutom besöka en lantgård där man månar om djur och natur och lyssna till det jobb som lagts ned för att både de och vi ska ha mat på tallriken så vore det väldigt värdefullt.
  • det är bra att få kunskap om hur klimatbelastande olika livsmedel är, att t.ex nötkött orsakar mer än 10 gånger så höga utsläpp av växthusgaser som t.ex kyckling eller 90 gånger högre än linser, och att försöka fördela sin kost så att det ryms på en “One planet plate” (WWFs definition av  vad vi kan äta så att det ryms inom planetens gränser). 
  • vi behöver nyansera bilden av kossorna som klimatbovar enkom. Skulle vi istället för det konventionella jordbruket istället satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk så behövs en viss del betande idisslande kossor. De kan beta på marker som inte kan användas för odling och det foder som behöver odlas (vall) är sådant som binder kol och bygger upp jorden.   Vi kan alltså fortsätta äta nötkött men välja svenskt, helst ekologiskt naturbeteskött och göra det till den lyxprodukt det är (kombinerat med One planet plate så man lär sig äta lagom mycket). Betande djur är också viktigt för att hålla betesmarkerna öppna vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.
  • en viktig del i  en hållbar kost, anser jag, är att försöka äta efter säsong och så närproducerat det går. Det betyder att vi kanske inte kan eller bör äta färska jordgubbar året runt, dricka mandelmjölk från USA eller mängder av chilensk avokado fastän det är så GRYMT gott och nyttigt. Vi behöver lära oss om våra egna superfoods (varför plockar inte fler människor bär?! en stor gåta för mig…) och inspireras av “stjärnkockar” som lagar fantastisk mat av typ mossa och granskott och andra råvaror man knappt visste gick att äta. Det finns t.ex mängder av vilda växter som är ätliga men som väldigt få känner till (mig själv inkluderat). Att äta närproducerat är f.ö  inte nåt nationalistiskt trams om att svenskt absolut är bäst, för mig handlar det om att vi behöver bli mer resilienta om (när!) krisen kommer, dvs om matimporten skulle strypas ska vi inte stå utan mat och helt ovetande om hur vi kan skaffa oss den själva.
  • som en förlängning av att äta närproducerat så är en hållbar kost inte densamma för någon boendes i nordligaste Norrland som  den som bor på Österlen. När odlingsåret är väsentligt kortare och det är färre grödor som funkar att odla så säger det sig självt att tallriken förmodligen kommer se olika ut och ändå vara hållbar.((Jag har en projektdröm om att utforska just det här – att under ett år strikt äta säsongsanpassat, närproducerat (inom en viss radie), helst ekologiskt och sen dokumentera allt. Skulle vilja ha med fyra regioner från norr till söder och sen jämföra – vilka utmaningar finns? Vad funkar i söder men inte i norr? Hur funkar det om man har matallergier? Hur mår man? Etc etc…. Idén är lite för kul för att jag ska kunna släppa den, får se framöver vad som händer med den 🙂 )
  • i den bästa av världar är all mat hållbar – god, näringsrik, snäll mot kroppen och planeten. Det ska inte behöva vara ett aktivt val för mig som innebär timmar av läsande på innan jag ens stoppat nåt i munnen, eller att det upplevs så komplicerat att matglädjen försvinner och jag hellre stoppar handen i ostkrokspåsen. Hur når vi dit?

Vad är hållbar mat för dig? 

PS: Här kan du läsa lite mer om ekologiskt kretsloppsjordbruk DS

Det här med nyårslöften är egentligen rätt fånigt, löften kan ges precis närsomhelst, det viktiga är ju att de hålls. Men jag tycker det är nånting magiskt med att det blir ett nytt år, det är liksom tillräckligt långt för stora föresatser och lagom kort för att vara överblickbart. Och så är det ju 365 (typ) dagar där varje dag är ett oskrivet blad och möjlighet till något fantastiskt. Det är i alla fall så jag tänker i mina ljusa stunder, och i de mörkare försöker jag påminna mig om det. Men nu till själva listan – tadaa!

  1. I större utsträckning vara en del av lösningen på klimat – och energikris och inte en del av problemet. Att hitta fler sätt för mig och min familj att leva hållbart och minska vårt fotavtryck. Men det hör också ihop med punkt 2, att få andra med på samma resa.
  2. Testa någon av alla mina affärsidéer jag har och som är kopplade till hållbarhet. Den här punkten är viktig på många sätt för mig. Jag har vetat länge att jag vill starta eget och har också haft en massa idéer på vad men till syvende och sidst så har jag inte testat, ibland av brist på mod, ibland av brist på tro på idén. Så nu tänker jag våga testa en eller flera av mina (många!) idéer, men i det lilla och för att jag tycker det är kul, inte känna att jag måste kunna överleva på det på en gång. Jag är särskilt nyfiken på de idéer jag har för att hjälpa andra att leva ett mer hållbart liv. Spännande!
  3. Fixa till mitt eget skaparrum. Min dröm är att ha egen ateljé där jag kan bre ut mig och skapa och pyssla som jag vill. Den platsen har vi inte men vi har i alla fall lyxen att ha ett rum som vi inte använder så mycket vilket jag haft en tanke länge på att fixa till lite mer. Det kommer bli grymt!
  4. Inte flyga. Lite trist att ha ett löfte med en negation men för mig har det här löftet ett viktigt symbolvärde.
  5. Se och uppleva en plats i Sverige jag aldrig varit på. Att resa och se nya platser är ju oftast fantastiskt och det finns ju SÅ mycket att se i vårt land. Jag har varken när jag växte upp eller i vuxen ålder varit så bra på att ta mig runt till nya platser i Sverige så det vill jag råda bot på nu.
  6. Odla mer. 2016 var ett uselt odlingsår för mig. Gick ut hårt (för att vara mig), förodlade bl.a grönkål som ska vara SÅ HIMLA LÄTTODLAT…men de dog innan jag hann plantera ut dem. Där någonstans i slutet av maj dog hela min odlingslust. Men nu känner jag mig taggad! Har också planer på att fråga någon odlingsintresserad men som inte har tillgång till trädgård om vi ska samodla, det vore jättekul om det gick att få till.
  7. Införa en bakdag i veckan. Den här kommer bli svår men jag tar med den ändå. Vi äter rätt mycket bröd i vår familj och köper oftast bröd men butikernas utbud – särkilt den inte så jättestora butik vi handlar på – är imponerande trist och enahanda. Vi har ett par bagerier inom hyfsat avstånd vilka har jättegott bröd men det blir för dyrt tycker jag att alltid handla där. Så jag hoppas vi får till att baka en dag i veckan.
  8. Träna bort mina ryggbesvär. Ingen nyårslöfteslista utan något om träning… Jag har lagt ned det här med att träna inför lopp, eller antal gånger i veckan och sånt som tenderar att bli prestationsbaserat, vilket inte är vad jag behöver. Men däremot så behöver jag prioritera träning för att bli bättre i ryggen så det hoppas jag få till.
  9. Säga nej mer. Jag behöver måna om min energi väldigt mycket så den räcker till det som verkligen är viktigt. Därför behöver jag bli ännu bättre på att säga nej, det kan vara både förfrågningar från andra men också mina egna “förfrågningar”, dvs saker som jag tycker måste göras.
  10. Säga ja mer. Det är ju egentligen mycket roligare att säga ja än nej, det gäller bara att välja rätt sak att säga ja till. Det här är ganska mycket kopplat till mina barn. Efter barn No2 för snart två år sedan behövdes förstås ännu mer av min energi läggas på barnen. Det tillsammans med mindre sömn har gjort att mitt tålamod blivit sämre och sämre och jag har sakta men säkert utvecklats till en lightversion av Häxan Surtant. Det är inte så kul. Så mitt löfte är att säga ja till deras infall lite oftare och försöka strunta i om det långsiktigt är så smart.

Högt och lågt som synes, precis som jag gillar det. Har du några föresatser inför det nya året? Kommentera gärna!

Ett Gott Nytt Sprudlande och Hållbart 2017 önskar jag er mina synnerligen välartade läsare!

För ett tag sen kom ett pressmeddelande från Livsmedelsverket som handlade om att man ser ökade nivåer av dioxin i ekologiska ägg. Nivåerna var högre än i de oekologiska äggen. Inga så kallade gränsvärden ska ha överskridits men Livsmedelsverket uppmanar ändå branschen att undersöka hur det kan komma sig att nivåerna av dioxin ökar, vilket de alltså gör. Jag älskar ägg och köper alltid ekologiska, tycker att det är supermat verkligen. Gott, näringsrikt och klimatsmart, kan det bli bättre?! Men SÅKLART skulle det komma ett giftlarm och ställa till det, inte konstigt att en del tappar sugen eller att en del anti-ekologiska människor får vatten på sin kvarn. Paradoxalt nog kan man tycka så blir jag stärkt i min övertygelse att ekologiskt är rätt. Med tanke på hur mycket gifter vi redan spritt omkring oss, t.ex dioxiner….., så känns det ännu viktigare att bidra till att användning och spridning av kemiska bekämpningsmedel minskar. Och som jag ser det så är det enklaste då att köpa ekologiskt. I alla fall så länge min dröm om egna hönor bara är en dröm…

Naturskyddsföreningen har skrivit lite längre om dioxinlarmet här

.En viktig sak du kan göra är att undvika palmolja, som finns i vääääldigt många produkter.

Lite korta fakta först:

  • Palmolja utvinns ur oljepalmens fruktkött
  • Palmolja kan hittas i livsmedel som glass, kex, kakor, fyllningar, choklad m.m, men också i makeup, tvål, biodiesel, rengöringsmedel och djurfoder.
  • Uppskattningsvis importerar Sverige ungefär 100 000 ton palmolja
  • Malaysia och Indonesien är största producenterna av palmolja och står för 87% av världens produktion. Ytan med palmoljeplantage är ungefär 5 miljoner hektar vardera, ungefär en yta motsvarande England (!)
  • Efterfrågan på palmolja växer varje år, särskilt från tillväxtmarknader som Indien, Kina och Indonesien.

Så vad är problemet då? Ja, ytterligare några fakta behövs:

  • Palmoljeplantagerna i Indonesien och Malaysia breder ut sig i snabb takt och ofta på bekostnad av nedhuggen regnskog. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog. Det här är självklart katastrof för djur, människor och växtarter som trängs undan. Ofta är det också illegala plantager, dvs det finns inga tillstånd för att hugga ner regnskog och anlägga palmoljeplantage.
  • Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
  • Det har varit – och kan fortfarande vara – mycket svårt för konsumenter att veta att en produkt innehåller palmolja då det ofta göms under beteckningen “vegetabilisk olja”.

Finns det någon ljusning?

  • JA! Det finns sedan december 2014 en EU-förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna. Det gör att man som konsument har en rättvis chans att undvika produkter där palmolja ingår.
  • JA! Det finns certifierad palmolja där producenterna av palmolja måste ta en rad miljöhänsyn. Organisationen som certifierar heter RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och förra året certifierades strax under 20% av all palmolja. RSPO är dock kritiserat för att inte vara tillräckligt hårda i sina krav men tycks vara det bästa alternativet sett till hela världen just nu.
  • JA! Det finns också KRAV-märkt palmolja vilka sätter lite andra krav än RSPO, bland annat sätter man ett tilläggskrav om att regnskog och urskog inte får ha skövlats.
  • JA! Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015

Vad är då det hållbara tipset och veckans utmaning?

  • Börja läsa innehållsförteckning på egentligen alla produkter men särskilt de kategorier av produkter jag nämnde i början.
  • Välj bort de produkter som innehåller palmolja och det inte står att den är certifierad.
  • Om möjligt välj produkter som är KRAV-märkta.

För den som vill läsa mer kan ni gå in här, här och här. Man kan också gå in på det utmärkta miljöprogrammet Klotets hemsida och leta fram avsnittet från 14/1 2015.

Lycka till!