Tag

Slider

Browsing

Jag började skriva det här inlägget om hur vi kan fira en hållbarare jul och så kände jag, “men vänta, har jag inte redan skrivit detta en gång?”. Jomenvisst, för två år sen och med samma frustration över att julhandeln skulle slå rekord IGEN…Jag läste igenom det och det enda jag behövde ändra var HUIs prognos för julhandeln – den var nästan 78 miljarder 2016 och i år är den nästa 80 miljarder….Så håll till godo, jag gillar återbruk och varför inte också när det kommer till blogginlägg ; )

Jag Ä.L.S.K.A.R julen. Verkligen. Alla dofter, ljud, pyssel, mat förknippade med julen är bara bäst. Det är en tid då många ofta känner sig rätt givmilda vilket brukar synas i julhandeln. Rekord brukar det bli varje år, i alla fall känns det så. I år spår HUI (Handelns utredningsinstitut) att vi svenskar kommer att julhandla för nästan 80 miljarder kronor. ÅTTIO MILJARDER KRONOR. Det är alltså närmare 8000 pix per svensk, alla bebisar inkluderade.  Jag är inte emot julklappar, god mat och att unna sig saker till jul men alltså 8000 kr per person? I snitt?! Kände därför att det veckans hållbara tips var på sin plats. Hur kan vi fira en klimatsmartare jul? Jag har snott flera tips från LAND.se, sen kryddat med egna tankar.

1. Köp närproducerat

Föredrar du ett traditionellt julbord med köttbullar, julskinka och prinskorv? Välj närproducerat i den utsträckning det går. Vi brukar handla nästan-direkt från olika lantbrukare i regionen genom Min Farm, kolla deras hemsida för att se om de levererar dit du bor. Se också till att handla rätt mängd mat, gör matlådor och frys in. Varje år hamnar ungefär tio procent av julmaten i soptunnan, enligt en Sifoundersökning. Det innebär att mat för flera hundra miljoner kronor slängs i onödan – helt vettlöst!

2. Mer grönska på julbordet

Det har verkligen hänt något senaste åren när det kommer till vego överhuvudtaget men också när det kommer till det traditionstyngda julbordet. Googlar man eller kolla i mattidningar inför julen så flödar det av vegetariska recept. Och inte behöver man vara vegetarian för att uppskatta ugnsbakade gul- och polkabetor med tryffel och getost som jag numera alltid brukar göra, eller nån schysst, enkel grönkålssallad med hasselnötter och granatäppelkärnor. Förutom att det är klimatsmart och gott så är det bra för hälsan och man kan kliva från bordet och inte vara alldeles däst….

3. Res miljövänligt

Resandet utgör en stor bov under julhelgen. Åk helst tåg eller buss. Förutom miljövinsten är det också säkrare än att köra bil och du undviker långa köer. Om alla biljetter redan är slut kan det vara en bra idé att kolla upp olika sajter eller Facebookgrupper för samåkning.

4. Det hänger på ljuset

Under julen gillar vi att mysa extra mycket med tända ljus, julgransbelysning och ljusslingor. Men ha inte belysningen tänd i onödan. Koppla in en timer och använd LED-lampor. I stället för klassiska värmeljus med aluminiumkopp finns det flera miljövänliga alternativ på marknaden som jag också skrev om i #veckanshållbara 6.  Reluminus har ett patenterat ljussystem med refillpuckar av 100 procent stearin, helt utan paraffin och palmolja. Ljuskoppen i glas eller värmebeständig plast är dessutom återanvändbar. Numera går de att hitta lite överallt, de är riktigt bra. 

5. Ta in naturen när du pyntar

Jag brukar samla mossa, kvistar, kottar och allt möjligt fint som finns ute och göra i ordning stilleben och olika arrangemang. Om man nu gillar att pynta och göra fint inför julen så rekommenderas det verkligen. I år återanvände jag för tredje gången förra årets vissnade julkrans och pyntade med nya fina kvistar, det har blivit en ny hållbar jultradition : )

img_1197

Förra årets krans, lite lessen trots sina röda band.

img_1199

Inte helt klar men så mycket gladare i ny grön kostym. Och röda band.

6. Skrota plastgranen!

En vanlig svensk gran, odlad så nära som möjligt, är bästa valet för den som vill ha julgran. Jag har turen att kunna hugga en egen gran som är garanterat giftfri men om man vill köpa en gran – och bor i Stockholm eller Göteborg så rekommenderas “Smålandsgran”; ett företag som levererar ekologiska julgranar. Miljösämst är i alla fall plastgranen, även om man kan använda den i flera år. Den totala miljöpåverkan, när man räknar in produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning, blir störst med en plastgran.

7. Sortera rätt

När gästerna har åkt hem och julfirandet är över återstår ofta en hög med presentpapper på golvet. Då kanske inte orken finns att ställa sig och sopsortera. Här är några regler som du kan förhålla dig till: Omslagspapper sorteras bland pappersförpackningar, julsnören lägger du i soppåsen, frigoliten kan du lägga i behållaren för plastförpackningar, ljusslingan lämnar du som smått el-avfall på återvinningscentralen och julgranen kan du lämna in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet.

8. Köp färre och bättre

Som sagt, julhandel för 8000 kr per person…Jag tror att många av oss skulle kunna dra ned på julklappsinköpen väldigt mycket utan att alltför mycket tårar skulle spillas. Själv tycker jag det är bra att ge bort upplevelser eller till välgörande ändamål, särskilt till vuxna. Till barnen ger vi ganska få saker och gärna second hand om vi hittar. Lägger hellre lite tid på att hitta saker eller kläder i bra och hållbara material. Tidigare var jag emot det här att ge ett syskons avlagda pryl/klädesplagg som en julklapp men jag har ändrat åsikt. I alla fall när de fortfarande är rätt små så spelar det ju ingen som helst roll. Så nu blir det avlagda böcker och dockor till minsta buset,storasyrrans urvuxna men superfina snurrklänning till mellanhjärtat och vår stortjej kommer få MÄNGDER med lego från pappas yngre kusiner. Det blir nog en fin jul i år!

Lycka till!

Det pratas mer klimat än nånsin och ändå är det inte tillräckligt.

FNs klimatpanel IPCC släppte för ett par veckor sedan sin senaste rapport som fokuserade på skillnaderna mellan att hålla oss under 1,5 graders och 2 graders uppvärmning av Jordens medeltemperatur. Sammanfattningsvis är skillnaden ENORM! Man ska ha med sig att rapporten sammanfattar vad alla forskare kan hålla med om, alltså, det finns många som tycker att läget är mycket mera akut än vad som beskrivs i rapporten. Johan Rockström – professor i miljövetenskap & känd profil i klimatdebatten – menar att nyckeln för att överhuvudtaget ha en ynka chans att stanna vid 1,5 grader är att senast 2020 böja våra utsläppskurvor av växthusgaser nedåt. 

Med tanke på att det är mindre än två år till dess (beroende på om man räknar början eller slutet av 2020….) så känner jag att ALLA initiativ behövs för att vi ska nå dit. Jag har själv  koldioxidbantat mycket och har samlat mina erfarenheter och kunskaper i min e-kurs “7 steg till ditt hållbara & klimatsmarta drömliv” som kan hjälpa en att nå en mer hållbar livsstil (mer info om den i ett senare inlägg) . Men jag känner att jag vill göra mer för att få fler att haka på den härliga och alldeles nödvändiga vägen till ett klimatsmartare liv, så jag hoppas att du vill hänga med på min senaste idé och utmaning:

#2020Klimatutmaningen #2020ClimateChallenge

Utmaningen handlar helt enkelt om att så mycket som möjligt minska ditt klimatavtryck fram till 2020 och posta vad du gör under hastaggen #2020Klimatutmaningen och/eller #2020ClimateChallenge. Allt för att sprida idéer om vad man kan göra och inspirera andra att göra samma sak. Det kan handla om allt från att du väljer en vegoburgare istf en klassisk nötköttsburgare till att du tar cykeln till jobbet en dag i veckan istf bilen, men det kan också handla om att delta i Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet eller att skriva brev till politiker för att sätta press på dem i klimatfrågan. Egentligen allt som handlar hur vi kan nå målet att senast 2020 minska våra utsläpp och på vägen dit visa varandra att vi är många som fortfarande tror att det är möjligt.

Jag hoppas verkligen du vill vara med och bli en del av lösningen på klimatkrisen – DU behövs!

 

Efter sommarens torka, mina egna små odlingsförsök och insikten om att jag måste få/ta mig tid att laga och experimentera i köket för det ger mig så mycket på många plan, så har jag ännu mer än tidigare funderat på hållbar mat – vad är det egentligen för mig? 

När mitt avsomnade miljöintresse från uppväxten fick ett brutalt uppvaknande för några år sedan så var  det klimatet och våra utsläpp av växthusgaser som jag koncentrerade mig på att banta ner i min livsstil. Det kändes helt enkelt mest brännande för mig. Inte är frågan mindre brännande idag men mitt fokus har breddats i takt med att mitt medvetande växt om hur klimatpåverkande olika delar i mitt liv är och med att jag klimatbantat väldigt mycket. Den resan förde automatiskt med sig kunskap om vad jag ser som roten till alla problem vi ser med miljö och klimat, dvs i korthet att vi människor tycker oss vara on top of the world och kan använda jorden och dess resurser lite hur vi vill – bara för att vi kan. Istället för att se att vi bara är EN del av hela den här magiska fantastiska världen och där vi egentligen inte har mer rätt att finnas och vara  här än snytbaggen, korallreven, sjukt irriterande myggor eller Ångermanälven. 

Men hur kommer maten in i det här då? Jag lyssnade i förra veckan på ett seminarium om Mat, klimat och hälsa., arrangerat av KF Stockholm.  Där talade bland annat Johan Rockström och han sa det så bra, att maten är det som skär över i princip alla de planetära gränserna som vi måste hålla oss inom. Och så är det verkligen. Det finns enorma problem med det storskaliga, massproducerande, jordutarmande sätt att fixa mat vi till stor del håller på med idag – förlorad biologisk mångfald, skogsskövling, övergödning, förlust av kväve och fosfor etc. Kan vi hitta andra sätt att producera mat och nära oss själva så är chanserna väsentligt större att vi kan lösa de här problemen.

Jag tänker så här;

  • vi behöver HÖJA medvetenheten om hur mat produceras – både de dåliga exemplen som ger de problem nämnda ovan, men minst lika viktigt är att se de GODA exemplen som också finns –  så att vi börjar värdera BRA mat högre.  Jag skulle vilja ordinera alla att odla någonting från frö till färdig-morot/gurka/vad man nu vill odla. Tiden och omsorgen man kan behöva lägga ner borde göra alla väldigt ödmjuk inför det som krävts för att moroten nu kan ligga på tallriken och att det är inget man bara glufsar i sig hälften och sen slänger resten. Respekt åt både moroten och den som odlat den anbefalles! Om man har möjlighet att dessutom besöka en lantgård där man månar om djur och natur och lyssna till det jobb som lagts ned för att både de och vi ska ha mat på tallriken så vore det väldigt värdefullt.
  • det är bra att få kunskap om hur klimatbelastande olika livsmedel är, att t.ex nötkött orsakar mer än 10 gånger så höga utsläpp av växthusgaser som t.ex kyckling eller 90 gånger högre än linser, och att försöka fördela sin kost så att det ryms på en “One planet plate” (WWFs definition av  vad vi kan äta så att det ryms inom planetens gränser). 
  • vi behöver nyansera bilden av kossorna som klimatbovar enkom. Skulle vi istället för det konventionella jordbruket istället satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk så behövs en viss del betande idisslande kossor. De kan beta på marker som inte kan användas för odling och det foder som behöver odlas (vall) är sådant som binder kol och bygger upp jorden.   Vi kan alltså fortsätta äta nötkött men välja svenskt, helst ekologiskt naturbeteskött och göra det till den lyxprodukt det är (kombinerat med One planet plate så man lär sig äta lagom mycket). Betande djur är också viktigt för att hålla betesmarkerna öppna vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.
  • en viktig del i  en hållbar kost, anser jag, är att försöka äta efter säsong och så närproducerat det går. Det betyder att vi kanske inte kan eller bör äta färska jordgubbar året runt, dricka mandelmjölk från USA eller mängder av chilensk avokado fastän det är så GRYMT gott och nyttigt. Vi behöver lära oss om våra egna superfoods (varför plockar inte fler människor bär?! en stor gåta för mig…) och inspireras av “stjärnkockar” som lagar fantastisk mat av typ mossa och granskott och andra råvaror man knappt visste gick att äta. Det finns t.ex mängder av vilda växter som är ätliga men som väldigt få känner till (mig själv inkluderat). Att äta närproducerat är f.ö  inte nåt nationalistiskt trams om att svenskt absolut är bäst, för mig handlar det om att vi behöver bli mer resilienta om (när!) krisen kommer, dvs om matimporten skulle strypas ska vi inte stå utan mat och helt ovetande om hur vi kan skaffa oss den själva.
  • som en förlängning av att äta närproducerat så är en hållbar kost inte densamma för någon boendes i nordligaste Norrland som  den som bor på Österlen. När odlingsåret är väsentligt kortare och det är färre grödor som funkar att odla så säger det sig självt att tallriken förmodligen kommer se olika ut och ändå vara hållbar.((Jag har en projektdröm om att utforska just det här – att under ett år strikt äta säsongsanpassat, närproducerat (inom en viss radie), helst ekologiskt och sen dokumentera allt. Skulle vilja ha med fyra regioner från norr till söder och sen jämföra – vilka utmaningar finns? Vad funkar i söder men inte i norr? Hur funkar det om man har matallergier? Hur mår man? Etc etc…. Idén är lite för kul för att jag ska kunna släppa den, får se framöver vad som händer med den 🙂 )
  • i den bästa av världar är all mat hållbar – god, näringsrik, snäll mot kroppen och planeten. Det ska inte behöva vara ett aktivt val för mig som innebär timmar av läsande på innan jag ens stoppat nåt i munnen, eller att det upplevs så komplicerat att matglädjen försvinner och jag hellre stoppar handen i ostkrokspåsen. Hur når vi dit?

Vad är hållbar mat för dig? 

PS: Här kan du läsa lite mer om ekologiskt kretsloppsjordbruk DS

Jag har haft ett långt och skönt sommarlov med i princip noll interaktion på sociala medier. Bestämde mig över midsommar och loggade då ut. Det kan vara Årets Bästa Beslut 2018, hittills. Kan skriva ett eget inlägg om det senare men nu är det andra frågor som brinner. Brinner är ju precis vad våra skogar har gjort denna heta sommar. Katastrof för många skogsägare och lantbrukare. Det enda positiva är att klimatfrågan tycks ha stigit på dagordningen, både hos gemene man och hos våra röstfiskande politiker. Det är val i Sverige om drygt en vecka; jag personligen känner en blandning av, sjukt stor frustration över att politikerna tycks mer intresserade av att vinna billiga poäng i debatter än att försöka komma överens om lösningar, och ett tilltagande tvivel till att de beslutsfattare som verkligen skulle kunna göra skillnad faktiskt har förstått hur illa det står till med Moder Jord och brådskan till omställning.

Det här gör mig ännu mer fast i min övertygelse att omställningen till ett hållbart sätt att leva börjar hos Dig och Mig. Jag kan inte längre lyssna på argument som “det spelar ingen roll vad jag/min familj/vi i Sverige gör, kolla på min granne/de i USA/Kina vad de orsakar” eller “det måste vara superenkelt att göra hållbara val, annars orkar man ju inte” eller “det kan inte ligga på individen att göra rätt, det är politiker och beslutsfattare som måste fixa det här”. Varje argument har en poäng men är också ett effektivt sätt att gömma sig och slippa ta ansvar. Jo, för jag tycker på allvar att varje människa har ett ansvar inför våra barn, att göra sitt allra bästa för att ta hand om den här enda planeten vi har. Ansvaret är sen olika stort beroende på t.ex demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar men att läsa på om “miljöfrågan” (citationstecken då frågan är enormt stor med 1 milj frågor i sig….), kritiskt granska sin egen livsstil och utforska hur man kan leva mer hållbart det är vi väldigt många som klarar av. Skulle vi dessutom gå ihop och stötta varann på olika sätt i omställningen är jag övertygad om att vi kan åstadkomma stordåd.

Om du fortfarande inte är övertygad kanske nedan fem skäl kan få dig på bättre och grönare tankar:

  1. Fortsätter du att leva över dina tillgångar bidrar du till att dina barn och barnbarn kommer att växa upp med sämre förutsättningar än du själv haft. Paris-avtalet från 2015 stipulerar att vi ska hålla oss under 2 graders genomsnittlig temperaturökning och helst max 1,5 grader. Professor Kevin Anderson har räknat ut att för att det målet överhuvudtaget ska vara möjligt har Sverige som land en koldioxidbudget från nu och för all evighet på 300 – 600 milj ton CO2. Det låter mycket men vi orsakar idag  50 milj CO2/år (beroende på hur man räknar, kan också vara högre). Alltså , vi har 6-12 år på oss innan vår budget är slut om vi fortsätter leva som nu. Vi behöver istället från nu minska våra utsläpp med 10-15%/år för att kunna uppfylla vårt åtagande i Paris-avtalet. Och när inte våra beslutsfattare tar de nödvändiga besluten  för detta så behöver du och jag göra det. Om du bryr dig om dina barns framtid.
  2. Din ohållbara konsumtion av resor, prylar, kläder, mat förstör förutsättningen för liv på jorden. Vi svenskar lever som om vi hade drygt FYRA jordklot. Den 28/3 i år hade vi gjort av med de förnybara resurser jorden ger oss. Vi tillhör de 10 värsta länderna i världen med vårt enorma ekologiska fotavtryck. Alla dina resor och allt du köper tär på jordens resurser och bidrar inte bara till stora utsläpp utan också nedbrytning av den biologiska mångfalden, försurning och förplastning av haven, avskogning m.m. Forskning visar att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen  – nästan hälften av alla landlevande djur har förlorat 80 procent av sin spridning de senaste hundra åren och miljardtals populationer av däggdjur, fåglar, reptiler och groddjur har försvunnit från olika platser runt om i världen, och det är människans konsumtion som ligger bakom. Vår civilisation är beroende av växter, djur och mikroorganismer som ger oss viktiga ekosystemtjänster så som pollinering, skydd och mat från havet och bibehållet klimat som går att leva i.  Billig oxfilé/ny t-shirt/ny väska nu eller möjlighet att överhuvudtaget kunna producera mat i framtiden?
  3. Om inte du tycker att “miljöfrågan” är viktig så kommer heller inte politiker och andra beslutsfattare att göra det. Money talks & votes talk. Genom att rösta på partier och politiker som på allvar bryr sig om miljö och klimat och har förstått brådskan i den omställning som måste till, och genom att endast köpa från företag och producenter som sätter miljö och hållbarhet i centrum, då visar du att frågan är viktig. Annars kommer det kortsiktiga tänk och fokus på snabba vinster  som råder i vårt samhälle alltid prioritera annat.
  4. Det finns ingen grön teknik eller gröna innovationer som kommer att rädda klimatet. Att lyfta fram nya s.k gröna innovationer och grön teknologi som Lösningen på klimatkrisen är förmodligen det mest populära, helst bland politiker och ekomodernister (ung. de som hävdar att tillväxt och hållbar utveckling är förenlig). Det kan vara förnybar energi, elfordon, biobränsle till flyget,fånga in och lagra koldioxid etc. Men tyvärr. I bästa fall är teknikerna, som t.ex vind – och solkraft, beprövade och klara att rullas ut vilket också sker i hög takt så andelen förnybar energi har ökat. Dock så ökar också vår totala efterfrågan på energi så mängden fossil energi är fortfarande inte i närheten av sjunka, som den skulle behöva göra.  Vi har alltså bara lagt till energikällor, vi har inte tagit bort de fossila och vi har inte ändrat i vår energislukande livsstil.  Biobränsle till flyget är också frekvent förekommande lösning från vissa håll, problemet är bara att om vi fortsätter att öka vårt flygande som vi gör nu kommer biobränslet bara att räcka till att kompensera för ökningen. I värsta fall pratar man om tekniska lösningar som finns som prototyp men åratal från att kunna rullas ut storskaligt. Det INGEN vill säga är att det som främst krävs är en drastisk minskning av vårt klimatavtryck. Det kan ju – Gud förbjude – betyda ändringar i vår bekväma och tillväxtdrivande livsstil.
  5. Agerar du nu för ett hållbarare liv för dig och andra blir du en förebild och någon att se upp till. Jag är övertygad om att framtidens dom från våra barn kommer bli hård mot dem som visste men inte gjorde något. Väljer du att på allvar försöka ändra i din livsstil nu så kommer du i alla fall kunna säga – “jag gjorde mitt bästa”.
  6. Bonuspunkt: De enda biverkningarna du riskerar i ett klimatsmartare liv är mindre oro, bättre samvete, mer tid, pengar och livsenergi över. Vad väntar du på?

PS: I höst kör jag en pilotomgång av min e-kurs “7 steg mot ditt klimatsmarta & hållbara drömliv”. Kommentera nedan om du är intresserad av att veta mer! DS

Min kära vän Sara, Ångermanlandsjänta som jag från början men sen halva livet boende i Paris, gjorde i somras resan som jag vill göra snart (fast åt andra hållet och med Solna som start).  Hon reste Paris – Ö-vik med tåg, kirrade barn och väskor själv och var hur nöjd som helst – “Bästa resan ever!”. Läs och inspireras av hennes reseberättelse nedan!

Paris-Örnsköldsvik på räls

Jag har bott i Paris i snart tjugo år, men har aldrig slutat att tänka på Örnsköldsvik som hemma. Jag har flugit fram och tillbaka fler gånger än jag kan räkna och den vanan har börjat skava i takt med att jag blivit medveten om hur tungt flyget väger i mitt ekologiska fotavtryck. Att avstå dessa resor är inget alternativ: jag vill att mina tre barn ska känna sig lika hemma hos mormor och morfar i Sverige som hos farmor och farfar i Frankrike och att de ska kunna prata svenska.

Så i år gjorde jag slag i saken: tåg hela vägen! Sedan flera år har jag nästan enbart åkt tåg mellan Örnsköldsvik och Stockholm, en nätt liten resa på drygt fem timmar. Med tiden har det börjat kännas som att man redan är hemma när man kliver på tåget norrut. Att sjunka ner i en skön tågfåtölj efter att ha trängts i trånga flygplanssäten är en fröjd, särskilt när man i sin hand har en kopp nyköpt ångande kaffe som man kan få påfylld precis när man vill.

Tack vare supersidan seat61.com och allmän inspiration från Facebook-gruppen Tågsemester så bokade jag biljetterna utan några egentliga svårigheter. Seat61 ger all tänkbar info om olika rutter och om hur man bokar och Tågsemester ger inte bara aktuell information men också inspiration och pepp.

Jag reste med mina två yngsta, 7 och 8 år. Storebror hade annat för sig första delen av sommarlovet och kom upp en knapp månad senare efter att ha bilat samma sträcka, med pappa som chaufför, hunden i bakluckan och campinggrejer i takboxen. Fyra dagar tog den resan, vår 2-dagarstripp kändes helt plötsligt ännu ett snäpp smidigare!

Vår resplan: 47 timmar och 56 minuter, ca 470€ för 1 vuxen och 2 barn.

Måndag kväll 17.55 Paris Gare de l’Est – 20.25 Karlsruhe (122€)

Natt 23.04 Karlsruhe – 7.51 Hamburg (63€)

Tisdag 9.28 Hamburg – 14.26 Köpenhamn €60€]

15.23 Köpenhamn – 20.38 Stockholm Södra, 21.00 Stockholm Södra 21.03 Stockholm C (523 SEK)

Natt Hotell nära Stockholm C (1100 SEK inkl frukost)

Onsdag 12.22 Stockholm C – 17.51 Örnsköldsvik C (751 SEK)

Nu är även min minsting ganska stor vilket gör att samtliga barn uppfyller de högt uppskattade resekriterierna ”bär sin egen väska”, ”kommer när man ropar” samt ”fixar toalettbesök på egen hand”. Att åka tåg hela vägen kändes därmed mest som ett ganska spännande äventyr. Men helt lugn i kroppen var jag inte när det var dags att ta pendeln in till Paris i god tid till tåget mot södra Tyskland och Karlsruhe närmare bestämt.

Nervositeten eller vad jag ska kalla den satt i hela kvällen, förstärkt av att vi blev stående en dryg timme då ett tåg framför oss fått problem. Men att ha en och en halv i stället för två och en halvtimme på en mindre tågstation rätt sent på kvällen visade sig ju vara helt perfekt för att hinna med en glass, ta en titt på stationen utifrån gatan och klara av toabesök och tandborstning inför natten.

Jag önskar att jag hade kunnat rapportera om de tyska liggvagnarna, men måste nöja mig med att meddela att det faktiskt går nästan alldeles utmärkt att åka nattåg med sittplatsbiljett. Jag var helt enkelt för sent ute för att kunna boka sovplatser för tre och antagligen hade jag också fått bättre priser om jag varit ute i god tid. Tack vare seat61.com kunde jag dock ta reda på även sittplatserna var i kupéform på dessa tåg, alltså med dörr mot korridoren. Sittplatserna är i form av tre säten i färdriktningen i ett stycke, som en säng och samma sak mittemot. Är man bara två i kupén går det alltså ligga skönt raklång på varsin sida och låtsas att man sover i en riktig säng i en riktig sovkupé. I vår kupé satt dock ett ungt par på platserna vid fönstret när vi steg på och vi installerade oss så gott vi kunde på de fyra platserna vi hade till vårt förfogande. Barnen somnade rätt fint, tack vare uppblåsbara kuddar kring nacken och en tunn sjal som täcke. Jag sov i cykler om 45 minuter och vaknade helt alert varje gång. Mitt i natten lämnade det unga paret kupén med allt sitt pick och pack och vi kunde lägga oss raklånga och sov sen skönt fram till morgonen.

Förväntansfulla tågsemestrare i Hamburg

Framme i Hamburg började vi med att uppsöka toaletten. Den trevliga damen visade oss direkt till den extremt rymliga handikapptoaletten så att vi alla skulle få plats. Uppfräschade tog vi sedan en sväng utomhus för att beundra stationen och samtidigt spana in möjliga frukostställen. Vi valde till sist det lilla caféet alldeles invid spåren där man kunde få den mest chokladhaltiga frukosten. Barnen hade fullt upp med att jämföra sina sockerbomber och jag njöt min stora kaffe och glodde på folk: en salig blandning av pendlare och turister och de enda som köade var de som ville ha sitt kaffe på ett visst ställe.

Sen var det dags att ta tåget mot Köpenhamn. Detta hade vi längtat efter, för denna sträcka inbegriper även en båttur. I Puttgarden kör tåget ombord på färjan, resenärerna ombeds gå upp på däck och resan kan sedan avnjutas som det passar: bar, restaurang, taxfreeshop eller på däck, eller varför inte lite av varje, överfarten tar cirka 45 minuter. Framme i Rödby fortsätter tåget upp mot Köpenhamn. På Hovedbanegården vimlade det av servicepersonal och vi fick tips om att ta ett tidigare tåg än det vi bokat och någon biljettkontroll minns jag inte. Däremot passkontroll mellan Sverige och Danmark. Vi bytte tåg i Malmö och fortsatte sen upp mot Stockholm, i sakta mak. Viss försening uppstod och på grund av allmänt byggstrul i Stockholm, kom vi fram till Stockholm C först efter 21.30. En oväntad bonus var att promenaden mot hotellet blev väldigt trevlig tack vare fotbolls-VM: vi följde matchen Frankrike-Belgien genom att stanna lite vid barer och restauranger med storskärm och hann se de sista fem minuterna inne på vårt hotellrum där tre alldeles ljuvliga sängar väntade, och Frankrike vann!

Vissa tågresor kommer med havsutsikt

Den sena timmen till trots tvingade jag samtliga att duscha innan läggning och sen sov vi som små grisar, utan väckarklocka. För här hade jag varit både klok och förutseende och inte bokat något effektivt morgontåg. Nej, dusch, sovmorgon och hotellfrukost kändes helt rätt efter drygt 24 timmars resa.

Onsdagsförmiddagen förflöt i lugn och ro och innefattade en promenad till Kungsträdgården och en timme på Rum för barn på Kulturhuset. Att sen stiga på tåget som skulle ta oss till Örnsköldsvik kändes som att kliva på lokalbussen hem från skolan, men bekvämare.

Resan tillbaka till Paris begås med bil och jag har ingen aning om när vi kan tänkas komma fram och i vilket skick, men anar att jag i alla fall stundtals kommer att drömma om friheten och rörligheten på tåget.

Varför tåget slår flyget, utöver de uppenbara miljöskälen: noll köer (ajöss incheckning och säkerhetskontroll!), sköna fåtöljer utan säkerhetsbälten, möjlighet till toalettbesök och cafébesök i princip när man vill. En extra bonus är att man får koll på geografin och bättre känsla för avstånd.

Jag gillar att baka och försöker utöka den sockerfria och nyttigare repertoaren, det är alltid väldigt kul fast mottagandet här hemma är inte alltid vad jag önskar. Det här browniereceptet  går dock hem hos de flesta här hemma och fattas bara så många fina och goda ingredienser som den innehåller. Känns som en veritabel nyttighetsbomb men framförallt är den GOD!

Det här behöver du för en kaka på ca 20 små bitar.

8 färska dadlar

3 dl svarta bönor

3 msk kakao

2 msk kokosolja

1 tsk bakpulver

1 tsk vaniljpulver

1 msk agavesirap (eller annan sötning, funkar också utan)

Sen kan man t.ex strö över flingsalt; eller blanda i kardemumma och kanel om man gå åt kryddigare hållet; eller lite chilipeppar om man har den dragningen. Men funkar också helt som den är, med god chokladsmak!

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Mixa dadlar och svarta bönor i mixer.
  3. Lägg i övriga ingredienser och mixa mer. “Det ser ut som bajs”, sa vår treåring. Ja, då vet ni ungefär hur den ska se ut  : ) 
  4. Smeta ut på bakplåtsklädd plåt eller mindre ugnsform. Jag brukar ha min ca 2 cm tjock men vill man ha tjockare/kladdigare kaka är det bara att helt enkelt trycka ihop den och då få färre men tjockare bitar.
  5. Grädda mitt i ugnen i 30 min.
  6. Ta ut och låt svalna och skär sen hur stora bitar du vill ha
  7. Kan ätas som den är, men även bär, grädde, glass funkar till.
  8. Njut!

Ett enkelt och vansinnigt gott recept på fläderblomssaft. Voilà!

Ca 60 klasar fläderblommor

2 l vatten

2 kg socker

Saft av 6 citroner + citronhalvorna

Gör så här:

1. Lägg blommorna i en tillräckligt stor kastrull för att rymma alla ingredienser

2. Koka upp vatten och socker till en simmig lag. Under uppkoket, pressa ut citronsaften.

3. Häll citronsaft i lagen och häll sen hela sockerlagen över blommorna. Tryck ned citronhalvorna i lagen så många det ryms.

4. Ställ kallt i fyra dagar. Sila sen bort blommor i sil el silduk.

5. Njut!

Jag fryser ned det vi inte kommer dricka de kommande 4-5 dagarna och tar fram allteftersom. Grymt gott även i januari 😀

Gillar verkligen jättejättemycket att göra egna hudvårdsprodukter. Hyfsat snabbt och enkelt och det känns så bra att veta precis vad jag smörjer in mig eller barnen med. Och så kan man leka fram så sjukt goda doftkombinationer.

Idag var det dags att fylla på förrådet av body butter. Har gjort det här några gånger förut men verkar ha glömt att lägga ut receptet. Så här kommer det (det är proportionerna mellan fasta o flytande oljor/smör som är det viktiga, inte själva grammen):

60g sheasmör

60g kokosolja

60g kakaosmör

60g mandelolja

Ca 30 droppar eteriska oljor (den här gången hade jag 10 droppar pepparmintsolja, 8 droppar geranium, 8 droppar lavendelolja)

Ett par droppar naturlig E-vitamin (för längre hållbarhet)

1. Lägg alla fyra oljor i en rostfri bunke och smält allt i ett vattenbad tills alla klumpar är borta.

2. Ta av bunken från vattenbadet och låt svalna några minuter.

3. Droppa i valfria dofter av eteriska oljor om du vill ha doft, annars skippa det.

4. Droppa i E-vitamin och rör om, ställ sedan kallt. Jag ställer i frysen en trekvart ungefär. Det viktiga är att oljeblandningen ska ha börjat stelna men ändå vara mjuk fortfarande.

5. Ta ut och vispa med elvisp i ca 10 min. Det är lite som att vispa maräng, det ska bli vitt och rätt fluffigt.

6. Ställ i kylen en kvart cirkus så smöret får sätta sig mer.

7. Skeda upp på väl rengjorda burkar.

8. Njut själv eller ge bort som fin present!

Förra året publicerades en studie från Lunds universitet som fick en hel del publicitet med rubriker i stil med “Vill du rädda klimatet – avstå barn”. Eftersom vi fick vårt tredje barn förra året så kände jag mig lite träffad, för jag är villig att avstå mycket för att rädda klimatet men jag har nog aldrig ens övervägt att avstå barn. Där går min gräns. Nåväl. Jag har inte läst hela rapporten men förstått att man jämfört en rad olika åtgärder man kan göra för att minska sitt klimatavtryck. Varför att avstå (ett till) barn scorar så högt är för att man räknar på den ” kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern“.  På lättare svenska, man väger in att ens barn förmodligen också kommer att få barn, som i sin tur kommer att få barn osv. Förutom att avstå barn så var de tre andra mest avgörande  delarna att äta en växtbaserad kost, avstå transatlantisk flygresa samt leva bilfritt. Där ligger jag bättre till 🙂

Jag slogs redan vid vårt första barn över mängden avfall (blöjor, våtservetter) en liten bebis genererar, och så alla inköp som vagn, babyskydd, kläder, leksaker på det. Jag blir lite lätt illamående över det faktiskt, som TUR ÄR så finns det en hel del man kan göra för att hålla nere barnens klimatavtryck och jag tänkte samla en del tips i två #veckanshållbara.

  1. Köp begagnat! Utbudet av second hand skiljer sig såklart åt beroende var man bor men jag skulle rekommendera att alltid kolla Blocket, Tradera , lokala köp/sälj-grupper på Facebook och fysiska second hand-butiker för att hitta bebis – och barn prylar. Särskilt för bebiskläder och -attiraljer så finns det fantastiskt mycket som är i princip som nytt eftersom bebisarna sällarna nöter ut sina kläder och prylar. Sälj eller skänk sedan vidare allt ni inte kommer fortsätta använda så att det fortsätter finnas i omlopp och minskar behovet för andra att köpa nytt.
  2. Minska användningen av engångsprodukter! Engångsblöjorna är såklart det som tar mest plats, behövs mest av och dessutom är dyrast i inköp. I Sverige slänger vi ca 414 miljoner engångsblöjor per år! Per barn så går det ca 6000 blöjor per barn (o-3år) vilket genererar ca ett TON i avfall. Lägger man dessutom till kostnaden för blöjor på 1o tusentals kronor så känns det som tillräckligt med incitament att överväga alternativet TYGBLÖJAN. Det är så mycket enklare än vad jag trodde innan! Vi började med tygisar till barn No2 och nu med No 3 så är det självklart att fortsätta. Tygblöjorna håller jättelänge och betingar i många fall ett fortsatt högt värde på andrahandsmarknaden om man vill sälja vidare (alt köper “fel” modell och behöver byta). Vi är inte rabiata utan blandar med engångsblöjor på natten och om vi inte hunnit med att tvätta. En svensk studie från 2004 visar att tygblöjan är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt, givet att man tvättar fulla maskiner och hängtorkar blöjan. Våtservetter och engångsservetter man blöter själv är också något det kan gå väldigt mycket av om man lägger sig till med den vanan. Använd istället torklappar i tyg som du sen tvättar (tillsammans med tygblöjorna!). Man kan köpa nya torklappar och/eller så kan man ta gamla handdukar och lakan och klippa torklappar av. Har man en symaskin så man snabbt sick-sacka runt så håller de ännu längre. Det bästa är att de här torklapparna i tyg kan leva vidare sen som t.ex ersättare för hushållspapper i köket eller som städhanddukar.

Det bästa med ovanstående punkter, förutom den stora tillfredsställelsen att veta att man inte bidrar till avfallsberget, är att det också är bättre för plånboken och för barnets hud. Älskar vinna-vinna-grejer!

I nästa inlägg kommer fler hållbara tips för hur du kan minska dina barns klimatavtryck.

Har du fler bra tips som skriv gärna nedan!

 

Jag gillar Nutella, jättemycket. Men köper det aldrig, inte heller andra hasselnötskrämer, då de oftast innehåller palmolja och väääldigt mycket socker. Men jag har ju fattat att det går att göra egen så ikväll slog jag äntligen till. Och nå så jäv-lskt gott 😍😍😍Gjorde som vanligt när jag testar nytt, kollar olika recept, gör nån slags blandning och så ändrar jag o lägger till på känsla. Nånting sånt här blev ingredienslistan och receptet:

300g rostade och skalade hasselnötter (körs i mixer tilla den börjar olja sig)

5msk raw kakao

2-3msk kokosolja

1 msk agavesirap

3 färska dadlar

2krm vaniljpulver

Ovan ingredienser lade jag i mixern när hasselnötterna oljat sig och mixade på lägre hastighet tills konsistensen blev som jag ville.

Vill man ha sötare är det bara att slänga i fler dadlar eller mer sirap.

Testa och bli lycklig 😀