Category

Resa

Category

Äntligen flyger debatten om flyget! SOM JAG HAR LÄNGTAT! I flera år har jag sett fram emot när vi börjar diskutera och ifrågasätta våra flygvanor, framtiden får utvisa om det kom för sent men just nu är jag bara glad att fler inser det ohållbara i att flyga som vi gör. Om min tidigare profetia håller så är det nu det börjar vända på allvar, att visa upp bilder från sol-och-badresorna till fjärran länder kommer byta plats på statusstegen med bilder från svenska fjällen eller från en tågstation i Östeuropa, eftersom det givna sättet att ta sig iväg är tåget och inte lågstatusvarianten flyget. Man kan tycka att det är onödigt att prata om status, jag vill själv göra mig fri från alla sådana idéer, men tyvärr tror jag att de flesta av oss fungerar så vare sig vi vill det eller inte; det som får vännerna och grannarna att ge beundrande blickar och tillrop tenderar vi göra mer av och det som samma personer ser ner på kommer vi göra mindre av. Jag tror att vi redan är på väg ditåt med vårt resande och jag hoppas nu bara att rörelsen går tillräckligt snabbt och inte stannar av.

Som jag skrev om på min förra blogg så var det när jag bytte jobb och förväntades flyga regelbundet i tjänsten som hela min hållbarhetsresa kickade igång. Det var en gräns som överskreds helt enkelt när jag förväntades  flyga varannan vecka när det faktiskt visade sig gå precis lika bra att ta tåget. Så vad är det som driver mig att säga #jagstannarpåmarken:

  1. Det absolut största skälet, och som ensamt räcker för mig att välja bort flyg, är att jag vill kunna svara mina barn att jag gjorde allt jag förmådde för att skydda planeten och därmed deras chans till en lika god livsmiljö som jag haft. För frågorna kommer att komma;” varför fortsatte ni flyga som om det inte fanns nån morgondag när ni visste hur dåligt det var för klimatet?” Jag hoppas att det är mera värt för dem än att ha sett femtielva olika stränder innan de fyllt 12.
  2. För att flyget är det som generellt för en medelsvensk gör störst avtryck, dvs orsakar mest koldioxidutsläpp, och därför på ett plan är enklast att sluta med. Hade jag fortsatt flyga i jobbet tidigare som hade jag orsakat 4-5 ton koldioxidutsläpp vilket relativt enkelt kunde undvikas genom att åka tåg istället.
  3. Av solidaritet med de människor som aldrig flugit, jag tänker främst på de miljarder människor som kommer resa sig ur fattigdom världen över och som kan tänkas vilja anamma samma resurskrävande livsstil som vi i den rikare världen. Förhoppningsvis kommer inte alla vilja det för då är det rätt kört för Moder Jord men så länge jag själv lever över jordens resurser kan jag knappast ha en åsikt om de också kommer vilja det.
  4. Trots alla upplevelser jag haft på mina resor så är det faktiskt inget jag inte skulle ha överlevt utan, det är liksom ingen mänsklig rättighet att uppleva sol och bad mitt i vintern bara för att vi råkar bo i ett nordligt klimat. Flera av mina privata resor har varit av karaktären: “Jag vill komma bort från vardagen ett tag” “vi är verkligen VÄRDA den här resan så mycket som vi jobbat” “ska jag orka med resten av året så behöver jag den här (flyg)resan”. Det har fått mig att på allvar ifrågasätta skälet till varför jag längtar bort. Är min vardag verkligen så jobbig att jag tror att en solresa på en vecka ska fixa den? Man kan verkligen behöva komma bort ibland men jag försöker då hitta resmål på närmare håll eller mer långsiktigt – styra mitt liv så att jag inte ska behöva längta bort…
  5. För att jag vill fortsätta flyga. Va? Det motsäger ju hela den här grejen med att stanna på marken. Jo, men jag är säker på att jag kommer att flyga igen, har t.ex en drömresa till Island som jag vill göra, men då vill jag att det verkligen verkligen ska vara något superduperspeciellt. Och mina barn ska förstå att det är något superduperspeciellt, inget man bara gör så där. Och sanningen är att som det ser ut nu så finns det inte plats för min flygresa men jag ska i alla fall försöka spara ihop till den, och då tänker jag inte på pengarna utan på de utsläpp den kommer att orsaka.

Vilka är dina skäl att sluta flyga? Eller vilka är dina skäl att INTE sluta…?

En av mina förhoppningar inför förra året var att “göra något mer radikalt” i vår livsstil. Vad som är radikalt kan man ju alltid diskutera men att göra oss av med bilen och testa det under ett år kändes som en bra grej. Min man var också positiv till idén (kanske för att han skötte i princip allt praktiskt med service, däckbyte etc…). En av mina grundläggande övertygelser när det kommer till att styra över till en hållbar livsstil är att vi måste ge upp en hel del av vår bekvämlighet, vilket t.ex kan vara att inte äga en bil när man är omgiven av andra möjliga transportsätt som vi är, MEN….att det absolut inte behöver betyda ett sämre eller jobbigare sätt att leva, bara lite annorlunda. Jag tror också att de stora hindren i många fall ligger i våra huvuden, föreställningar om hur det ska vara som blockerar oss att se att andra sätt är möjliga. Nåväl, här kommer en sammanfattning i ord och siffror.

Vi sålde bilen i början av oktober 2016. En omedelbar skön sak, som vi inte tänkt på innan, var hur mycket mer plats vi fick på vår relativt lilla tomt. Barnen kunde springa runt huset mer obehindrat och det blev mycket smidigare att ta ut cyklarna från vår bod. Väldigt snart investerade vi i en elektrisk lådcykel från Cargobike för cirka 20 000 SEK ink lås, kapell m.m. En ansenlig summa men jämfört med en bil inte mycket. Det finns också begagnade varianter och utan elmotor som kan få ned kostnaden en hel del. Hos oss är det rätt backigt och för mig med två barn i plus packning var elmotor ett måste. Precis som vi inte använt bilen till vardags har vi heller inte använt elcykeln varje dag. Men till storhandling, utflykter, skjuts till aktiviteter har den varit toppen och en stor hjälp.

Eftersom målet med förändringen inte var ett bilfritt år utan ett bilägarfritt år så gick vi med i ett par olika bilpooler som finns här (alltså, bara att det finns fler än en är ju guld!). Den vi kom att använda mest var Sunfleet  som ägs av Volvo. Det finns lite olika upplägg beroende på hur ofta man behöver använda bil. Vi hyrde oftast över en helg och det var aldrig problem att få tag i en bil. Såklart behövde vi planera för det och boka några dagar innan eftersom vi behövde en lite större bil för att få plats med barnstolar och packning. Det som vi hade använt vår egen bil till främst var resor till vår stuga 8,5 mil bort vilket vi hade gjort regelbundet april-oktober, inte varje helg men rätt ofta. Resan tar cirka en timme med bil dörr till dörr. Att åka kollektivt tar cirka 2,5 timme dörr till dörr, en ganska stor skillnad i tid men ännu större rent praktiskt med bussbyten med två barn och all packning som kommer med det. Här hade jag tänkt att vi skulle åka kollektivt mer men det fallerade helt. Vi hyrde alltid bil från bilpoolen istället. Istället åkte vi ut lite mer sällan än vi skulle ha gjort annars, en vinst för klimatet  och en uppoffring för oss enligt mig. Men men, i det stora hela ingen stor sak.

Ett annat tillfälle då vi brukat använda bilen är när vi åker och hälsar på våra familjer 20 resp 60 mil bort. Även här gav vi i princip upp tanken på kollektivt resande, förutom vid ett tillfälle. Resan 60 mil går till inre Norrland vilket är en utmaning utan bil om man känner till de allmänna kommunikationerna där. Men vid ett tillfälle blev jag och tjejerna skjutsade av mina föräldrar 20 mil (i princip nästgårds där uppe…) till närmsta tågstation och så tog vi tåget de sista fem timmarna hem. Men eftersom  det bara handlade om ca 4 “släktresor” totalt under året så gjorde vi det enkelt för oss och hyrde bil. Under sommarsemestern på fem veckor så långtidshyrde vi bil för hela den tiden. Stugan och släkt var de främsta resmålen och som beskrivet ovan så var det den enklaste lösningen.

Så vad har vårt bilägarfria år gett i siffror?

Mil och CO2-utsläpp:

Antal körda mil i snitt under ett år INNAN vi sålde bilen: 1250 mil = 2,88 ton CO2

Antal körda mil EFTER vi sålde bilen: 816 mil=1,55 ton CO2

Skillnad: 434 färre mil & 1,33 ton CO2

Månadskostnad:

Snittkostnad/månad INNAN vi sålde bilen: ca 5000 kr (ink värdeminskning av bilen)

Snittkostnad/månad EFTER vi sålde bilen: 2790 kr 

Skillnad: 2210 kr lägre månadskostnad. Skillnaden ligger mest i att vi sluppit den värdeminskning som att äga en bil innebär (storleken beror på vilken typ av bil, ålder osv). Skillnaden blev ganska liten när vi jämförde de löpande kostnaderna.

Som synes så har vi sparat både pengar och miljö och fått minskade klimatutsläpp där det sistnämnda var min absolut största drivkraft. Det känns också väldigt bra att dela på resurser istället för att äga något så resurskrävande som en bil som sen står still största delen av tiden. Mer svårmätt  är den tid och energi vi sparat på att inte ta hand om en bil men som inte är att förringa.

Avslutningsvis vill jag verkligen rekommendera att undersöka möjligheterna att göra dig av med bilen, i alla fall om man bor där det kan finnas någon bilpool att gå med i. Det behöver ju inte vara för livet utan kan ju vara ett test under period om det känns enklare så….!

Med några dagar kvar till julafton så har jag börjat fundera i banorna av bokslut för året. Vad var det egentligen jag tänkte där i början av året och hur har 2016 gestaltat sig? Som jag skrev om på min gamla blogg så hade jag en del föresatser och jag kände bland annat för att göra något mer radikalt på min CO2-utsläppsbantarfront. Efter min stora hållbarhetsresa för ett par år sedan som jag också skrivit om på min förra blogg tyckte jag att jag känt mig lite för nöjd och det behövdes nånting mer.

Det här var några av de mål – små och stora – jag satte upp, med efterföljande resultat:

  • Inga flygresor – tyvärr inte uppfyllt. Privat har jag inte flugit något men i jobbet blev det en resa till Warsawa tur-och-retur för en utbildning jag var tvungen att gå. Hade det inte blivit bestämt från en dag till en annan att jag skulle gå så hade jag i alla fall försökt kolla upp andra alternativ. Två positiva saker med den resan: 1) Jag kunde träffa en kompis jag inte träffat på väldigt länge 2) Jag satt bredvid kommunalrådet i Luleå på vägen ner och fick höra lite hur hans jobb är samt hans syn på bevarandet av byskolor på landsbygden….(han var inte särskilt för det f.ö…). Klimatet struntar ju i de två positiva aspekterna men det gör det hela lite mer värt för mig.
  • Sälja bilen – uppfyllt! Riktigt kul eftersom det kändes lite wild & crazy när jag först fick tanken. Nu körde vi fegvarianten och sålde bilen efter sommaren, dvs efter perioden då vi använder bilen som mest. Hitintills har det gått hur bra som helst. Vi köpte en eldriven lådcykel som vi använt vid skjutsning av barn och storhandling, och när vi känt att vi behövt bil (typ ett par längre resor till stugan och släkt) så har vi använt bil från den bilpool där vi är med alternativt hyrt bil. Resultatet är i alla fall färre resor, billigare och mindre huvudbry (byta däck, serva, tvätta etc).
  • Halvera köttkonsumtionen – en annan bloggare och jag utmanade varandra gällande det här. För mig brast det då jag inte mätte det på ett bra sätt. Min magkänsla är dock att jag ätit mindre kött men framförallt ännu bättre än tidigare (ekologiskt och närproducerat).
  • Sluta med plastpåsar, särskilt de vid frukten – usel måluppfyllnad. Verkligen. Jag har förvisso vid flera tillfällen tagit frukten som den är, utan påse, men det blir väldigt bökigt för kassören/kassörskan med alla äpplen som rullar omkring. Jag har varje gång tänkt att NU måste jag ta mig i kragen och köpa såna här nätpåsar som man kan återanvända, eller sy själv eller t.o.m ta med gamla påsar men det har helt enkelt inte hänt. Däremot använder vi i 9 fall  vi av 10 tygkassar så vi skippar i alla fall de stora påsarna.
  • Ta hand om mig själv och min hälsa bättre – nja, både och. Det jag gjort är att jag följde mitt hjärta och anmälde mig till en utbildning på deltid och distans som jag kände var precis vad jag behövde. Jag har varit bättre på att få in yoga och meditation i mitt liv men ändå inte tillräckligt känner jag. Sen drog jag i handbromsen när jag började få förvärrad tinnitus efter sommaren och inte kunde sova eller koncentrera mig ordentligt, dvs inte möjligt att jobba, så jag blev sjukskriven ett par månader. Återhämtningen gick snabbare eftersom jag stoppat i tid, å andra sidan var orsaken till att tinnitusen blev förvärrad, stress…..

Summa summarum så är jag hyfsat nöjd, har gjort en hel del och också krattat i manegen för det som komma skall, men jag känner fortfarande att jag vill göra mera. Har massor med ideer och en hel del motivation inför nästa år. Snart kommer ett inlägg om mina nyårslöften för 2017. Tills dess önskar jag dig en både grön och vit men framförallt GOD Jul!

Sveriges riksdag har som mål att vi som land ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Ditt och mitt resande spelar en stor roll i att göra detta möjligt. Som utvecklingen ser ut så gör varken Sveriges riksdag, eller vi svenskar överlag ens i närheten av tillräckligt.  Några fakta om oss svenskars resande:

  • Antalet utrikes flygesor, per invånare i Sverige har ökat drastiskt sedan 90-talet.
  • I snitt reser varje svensk utomlands med flyg i  2,7 gånger per år, och det ökar.
  • Svenskarnas internationella flygresor orsakade 2014 cirka 11 miljoner ton CO2-ekvivalenter, vilket är lika mycket som ALL bilkörning i Sverige orsakar, och de ökar i takt med vårt ökade flygresande.
  • Flyget är, näst efter färjor, det färdsätt som orsakar mest utsläpp per kilometer.
  • Förbränning av bränsle dubbleras på hög höjd beroende på bildande av vattenånga och kväveoxider, vilket alltså gör flygets påverkan på klimatet extra stor.
  • För mer fakta, läs här och här 

I en rapport från Greenpeace som kom för några veckor sedan beskriver de väldigt tydligt hur vi kraftigt övertrasserar vår koldioxidbudget , det vill säga vi tar oss rätten att använda upp medel (koldioixidutsläpp) som våra barn och barnbarn behöver i framtiden. Om vi nu vill att de också ska få leva på en frisk Moder Jord vill säga, men det är kanske inte lika viktigt som att jag ska få komma iväg, koppla av och se ännu en sandstrand. Det är ju faktiskt så att för varje resa jag gör så tar jag ju indirekt rätten från någon annan att göra samma resa. Det är ganska långt från solidaritet och ansvar. Om inte sammanhanget vore så sorgligt så skulle jag kunna tycka att det är komiskt hur vi gör en massa bra och miljösmarta saker, sopsorterar, byter till LED-lampor, köper ekologiskt, plastbantar etc men så när det kommer till våra älskade flygresor då är det huvudet i sanden, don’t touch och man-måste-ju-få-unna-sig. Fast det förmodligen är det som enskilt ger den största påverkan av allt vi gör (maten är också en riktig klimatbov). Tycker det vore intressant att få kommentarer kring varför det verkar vara så känsligt för det är något jag funderar rätt mycket på.

Jag återkommer för övrigt i ett senare inlägg om tips på hållbart resande, för det finns, MASSOR!

Luciahälsningar från ditt dåliga resesamvete