#veckanshållbara – Sida 2 – det hållbara livet

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 9 – 5 skäl att byta ut din tandborste i plast

16 februari, 2017 Inga kommentarer

I världen konsumeras runt 3,2 miljarder tandborstar i plast varje år. Merparten hamnar på soptippar eller i havet. Här i Sverige slutar nog de flesta uttjänta borstar i soporna som sen går till förbränning. Jag har dock lagt våra i plaståtervinningen vilket egentligen är fel eftersom det inte är en förpackning. Du kan läsa det här inlägget från bloggen Gröna moment som gick till botten med vad som händer om man är så busig och ändå lägger tandborsten i plaståtervinningen.

De senaste två åren har jag börjat byta ut tandborstarna i plast mot dito i trä och här är min 5-punktslista till varför jag tycker du ska göra samma sak:

Även om borsten återvinns så är dock nya tandborstar gjorda av plast, som är gjort av olja, som är en ändlig råvara, som ska förbli i jorden om vi vill rädda vår planet…ja ni vet.
De tandborstar i trä som jag sett har alla varit gjorda av hållbart producerat bambuträ. Till skillnad från plast alltså en förnyelsebar råvara.
Trätandborsten är biologiskt nedbrytbar och ska enligt utsago kunna komposteras om man nu råkar ha en kompost. Jag skulle i så fall bryta av borsten och bara kompostera skaftet då borsten i en del fall är gjort av nylon. Men även om du lägger borsten i soporna så finns det en klar miljövinst då trä bryts ned snabbt till skillnad från plast, eller vid förbränning så kommer inga farliga ämnen avges.
De är så mycket snyggare än konventionella borstar, man känner sig grymt cool när man står och borstar plus att det ger cred när du har gäster hemma som tittar in i badrummet och ser att du t.o.m är miljövänlig när du borstar tänderna (ok, lite mer subjektivt skäl men ändå….)
Det finns som sagt flera sorters träborstar, de som jag brukar köpa är “Humble Brush” som för varje såld borste ger en till behövande barn. Sånt gillar jag.

Trätandborstar kan hittas på t.ex Bodystore, Matsmart, Lapland Eco store

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 8 – giftrensa med krukväxter

5 december, 2016 Inga kommentarer

Att göra medvetna handlingar är en god väg att också börja göra hållbara handlingar, och såna finns det som bekant ett outsinligt hav av. De hållbara handlingar jag gillar bäst är de som ger flera positiva effekter. Alltså, jag har kanske ett huvudsyfte med det jag gör men så ger det också en eller flera trevliga bieffekter. #veckanshållbara tips är ett sånt. Det handlar om att med hjälp av krukväxter få en bättre inomhusluft. Eftersom jag inte är jättebra på att ta hand om krukväxter så har vi inte haft så jättemånga av dem… Men när jag läste på lite mer om vilka formidabla giftrensare många sorter är så har jag börjat fylla rummen med allt fler. Så för mig blev huvudsyftet att få in mer luftrenare men bieffekten blev att ja, det ser ju rätt mycket mer ombonat ut. Jag är ju medveten att det förmodligen är vanligare med det omvända, man vill ha det snyggt och hemtrevligt och på köpet så får man bättre luft. Vi är alla olika…..

Lite bakgrund till veckans tips:

Vi tillbringar mycket tid inomhus och blir utsatta för en rad olika elaka ämnen som utsöndras från olika källor. Exempel på giftiga ämnen och varifrån de kan komma är:
1. Aceton– nagellackbortagningsmedel, kosmetika, blanketter
2. Alkohol – fibermaterial, spånskivor, golvmaterial, heltäckningsmattor, kopiatorer, klister, målarfärg och tapeter
3. Ammoniak – rengöringsmedel, skrivare och fotolabb
4. Bensen – lösningsmedel, rengöringsmedel, avgaser och industriutsläpp men även i plaster, tapeter, takskivor, färger och gummi
5. Formaldehyd – plaster, möbler, tapeter, textilier, pappersprodukter, färger, spånplattor och cigarettrök
6. Trikloretylen – rengöringsmedel, lim och lack
7. Xylen och Toluen – kan avges i luften från datorer, skrivare, lim, färger, spånskivor, fotokopieringsmaskiner, fernissa, golvmaterial, klister, takskivor, tapeter, lösningsmedel och flamskyddsmedel
Upptäckten att krukväxter kan rena luften från giftiga ämnen kom från ett experiment som NASA genomförde. Kortfattat skulle de undersöka om det gick att bygga bostäder för astronauter som skulle tillbringa lång tid ute i rymden. Forskarna byggde en experimentbostad helt i plast och andra syntetiska material. Luftprover visade att det fanns ungefär 300 organiska ämnen i luften´, vilket orsakade besvär hos försökspersonerna i bostaden såsom sveda och andningsproblem. Så gjordes prover och analyser av vad som hände när ett antal växter togs in i den här miljön. Prover efter några dagar visade att det fanns väsentligt mindre mängd farliga ämnen i luften.

Det finns en hel skrivet om vilka växter som är bra för vilka typer av ämnen, ska länka till dem nedan. Men jag ska lista några riktigt bra växter som man kan fylla på därhemma med, växter som är lätta att hitta och som inte kostar multum (man kan ju också be om skott från snälla kompisar som redan har växterna). En viktig sak f.ö är att man måste hålla bladen rena från damm annars försvinner förmågan att ta upp gifterna. Några riktigt schyssta växter:

Fredskalla – superväxt (som inte får vattnas för mycket) som tar upp bensen, formaldehyd, trikloretylen, xylen, toluen, aceton, alkohol och ammoniak.
Ampellilja – väldigt lättodlad grönväxt som framförallt tar upp formaldehyd.
Svärmorstunga – rätt ful men förmågan att absorbera bensen, formaldehyd och trikloretylen gör att den har en given plats hos oss.
Benjaminfikus – känns lite 80-tal på nåt vis men är grym på att fånga bensen, toluen och formaldehyd.
Paradisträd – bra att ha i sovrummet då den förbättrar nattluften genom att ta upp koldioxid och omvandla till syre.

Här några länkar om man vill läsa mer: Grön luft, Odla.nu, Ekobyggportalen, Obesprutat

Så fyll på hemmet med en massa grönt, både för skönhetens och luftens skull!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 7 – fira en klimatsmartare jul

24 november, 2016 Inga kommentarer

Jag Ä.L.S.K.A.R julen. Verkligen. Alla dofter, ljud, pyssel, mat förknippade med julen är bara bäst. Det är en tid då många ofta känner sig rätt givmilda vilket brukar synas i julhandeln. Rekord brukar det bli varje år, i alla fall känns det så. I år spår HUI (Handelns utredningsinstitut) att vi svenskar kommer att julhandla för nästan 78 miljarder kronor. SJUTTIOÅTTA MILJARDER KRONOR. Det är alltså närmare 8000 pix per svensk, alla bebisar inkluderade. Jag är inte emot julklappar, god mat och att unna sig saker till jul men alltså 8000 kr per person? I snitt?! Kände därför att det veckans hållbara tips var på sin plats. Hur kan vi fira en klimatsmartare jul? Jag har snott de flesta tipsen från LAND.se, sen kryddat med egna tankar.

1. Köp närproducerat

Föredrar du ett traditionellt julbord med köttbullar, julskinka och prinskorv? Välj närproducerat i den utsträckning det går. Vi brukar handla ibland nästan-direkt från olika lantbrukare i regionen genom Min Farm, kolla deras hemsida för att se om de levererar dit du bor. Se också till att handla rätt mängd mat, gör matlådor och frys in. Varje år hamnar ungefär tio procent av julmaten i soptunnan, enligt en Sifoundersökning. Det innebär att mat för flera hundra miljoner kronor slängs i onödan

2. Res miljövänligt

Resandet utgör en stor bov under julhelgen. Åk helst tåg eller expressbuss. Förutom miljövinsten är det också säkrare än att köra bil och du undviker långa köer. Om alla biljetter redan är slut kan det vara en bra idé att kolla upp olika sajter eller Facebookgrupper för samåkning.

3. Det hänger på ljuset

Under julen gillar vi att mysa extra mycket med tända ljus, julgransbelysning och ljusslingor. Men ha inte belysningen tänd i onödan. Koppla in en timer och använd LED-lampor. I stället för klassiska värmeljus med aluminiumkopp finns det nu ett miljövänligt alternativ på marknaden som jag också skrev om i #veckanshållbara 6. Reluminus har ett patenterat ljussystem med refillpuckar av 100 procent stearin, helt utan paraffin och palmolja. Ljuskoppen i glas eller värmebeständig plast är dessutom återanvändbar

4. Ta in naturen när du pyntar

Jag brukar samla mossa, kvistar, kottar och allt möjligt fint som finns ute och göra i ordning stilleben och olika arrangemang. Om man nu gillar att pynta och göra fint inför julen så rekommenderas det verkligen. I år återanvände jag förra årets vissnade julkrans och pyntade med nya fina kvistar, kan bli en ny jultradition : )

Förra årets krans, lite lessen trots sina röda band.

Inte helt klar men så mycket gladare i ny grön kostym. Och röda band.

5. Skrota plastgranen!

En vanlig svensk gran, odlad så nära som möjligt, är bästa valet för den som vill ha julgran. Jag har turen att kunna hugga en egen gran som är garanterat giftfri men om man vill köpa en gran – och bor i Stockholm eller Göteborg så rekommenderas “Smålandsgran”; ett företag som levererar ekologiska julgranar till Stockholm- olch Göteborgsregionen. vet inte hur det ser ut i övriga landet men det kan man nog googla upp. Miljösämst är i alla fall plastgranen, även om man kan använda den i flera år. Den totala miljöpåverkan, när man räknar in produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning, blir störst med en plastgran.

6. Sortera rätt

När gästerna har åkt hem och julfirandet är över återstår ofta en hög med presentpapper på golvet. Då kanske inte orken finns att ställa sig och sopsortera. Här är några regler som du kan förhålla dig till: Omslagspapper sorteras bland pappersförpackningar, julsnören lägger du i soppåsen, frigoliten kan du lägga i behållaren för plastförpackningar, ljusslingan lämnar du som smått el-avfall på återvinningscentralen och julgranen kan du lämna in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet.

7. Köp färre och bättre

Som sagt, julhandel för 8000 kr per person…Jag tror att många av oss skulle kunna dra ned på julklappsinköpen väldigt mycket utan att alltför mycket tårar skulle spillas. Själv tycker jag det är bra att ge bort upplevelser eller till välgörande ändamål, särskilt till vuxna. Till barnen ger vi ganska få saker och gärna second hand om vi hittar. Lägger hellre lite tid på att hitta saker eller kläder i bra och hållbara material. Svårt är det – tycker jag – att helt undvika “rat” (skräp på s.k rikssvenska..) när det kommer till barnen, särskilt när det börjar bli lite äldre och på nåt vis dras till rosa bling bling i plast. Huvva.

Lycka till!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 6 – byt ut dåliga värmeljus

31 oktober, 2016 2 kommentarer

Det handlar om ljus. Vi svenskar älskar att tända levande ljus. Närmare 300 miljoner värmeljus eldar vi upp per år. Kanske inte konstigt när vi kurar inomhus uppåt ett halvår per år. 300 miljoner värmeljus är sjuuuukt många, särskilt om man eldar med miljö – och hälsovådliga ljus. Det är skillnad på ljus och ljus nämligen. De riktigt dåliga är gjorda helt eller delvis av paraffin. Paraffin sägs avge cancerogena ämnen vilket inte är så nyttigt att andas in så att säga. Miljömässigt är de också riktigt kassa då paraffinets ursprung är fossil olja vilken som bekant bör stanna i marken och inte eldas upp för att vi ska kunna mysa lite extra. Tipset är alltså att köpa ljus gjorda av 100% stearin. Stearin är gjort av vegetabiliska eller animaliska fetter. Problemet är att det ofta inte står på förpackningen om ljusen är gjorda av paraffin. Dock, det jag tycker mig ha märkt är att om det INTE står något på förpackningen så är det paraffin, är ljusen gjorda av 100% stearin så står det också det. Jaha, men det var ju ett enkelt tips – köp bara värmeljus där det står 100% stearin på. Ja, gör man det så har man gjort en insats för miljön – och hälsan. Men det finns ytterligare ett par saker som man kan tänka på.

Värmeljus är ju gjorda i aluminiumformar. Aluminium kräver oerhört mycket energi för att framställas, plus att återvinningen av dem är komplicerad. Ni har kanske hört att man ska komma ihåg att peta bort den lilla metallbiten i aluminiumkoppen innan man slänger den i metallåtervinningen. Hur många av dessa 300 miljoner ljus tror ni det görs på…Förmodligen bara en bråkdel. Men nu en ännu värre sak. Sedan våren 2015 är det tydligen ändrade direktiv gällande värmeljusen, nu ska de nämligen INTE ALLS slängas i den vanliga återvinningen (läs mer om varför här). Man får vända sig till sin kommun för att få reda på vad man ska göra med dem. Kommer gemene man orka göra det? Knappast. Därför blev jag så glad när jag hörde talas om världens första miljömärkta värmeljus – Reluminus. Det är alltså värmeljus där koppen är gjord av eldfast glas och man lägger i en s.k refillpuck av stearin (såklart!). När ljuset brunnit upp så fyller man alltså på med en ny refillpuck. Så genialt! Ljusen finns bl.a på Clas Ohlson men även hos andra återförsäljare. De är självklart dyrare än Ikeas multipack med konventionella ljus men SÅ mycket bättre för miljön.

Sen den sista saken som man kan tänka på om man vill köpa rena stearinljus. Väldigt många producenter av stearinljus använder sig av palmolja. Alltså SUCK!! Som jag skrev om här så ska man absolut undvika produkter med palmolja. Det jag har läst mig till är att Liljeholmens, Delsbo Candles samt ovan nämnda Reluminus INTE använder palmolja så välj gärna dessa.

Så mycket att tänka på, och jag som bara ville tända ett litet ljus och mysa…

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 5 – möt vintern i giftfria kläder

17 oktober, 2016 Inga kommentarer

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av “funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen. Till slut blev det en Fjällräven Eco-shell, som också innehåller återvunnet material och ska gå att återvinna i sin helhet den dagen det blir aktuellt. Med tanke på priset så hoppas jag att det blir efter min död… Till dottern så valde jag till slut en vinteroverall från Gneis (Supershape). Den är impregnerad med “Bionic-Finish” vilken ska vara helt fri från perflourerande ämnen.

Vad man enligt t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av perflourerande ämnen i sin impregnering. På sin hemsida skriver de att de gått från de för miljön farligare “långkedjiga flourföreningar” till “kortkedjiga” dito och att de “appliceras på ett ansvarsfullt sätt”. Jag vet inte vad ni anser men jag har väldigt svårt att köpa något med Gore-Tex nu när jag vet vad de innehåller.

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 4 – #byttilleko

14 oktober, 2016 Inga kommentarer

Dags för den här veckans tips, och den här veckan tänker jag helt sonika stjäla ett väldigt bra tips från Naturskyddsföreningen. För er som läst min blogg vet att jag vurmar för ekologiskt. Jag känner mig rätt säker på att det är det bästa för planeten, miljön och för vår hälsa. Ekologiskt = logiskt – helt enkelt. För vår del kan jag inte hitta några ursäkter till att i princip alltid köpa ekologiskt om alternativet finns. Dock är ju inte alla lika frälsta men på vägen mot frälsning tycker jag att Naturskyddsföreningens enkla lilla guide är så bra. Alla behöver inte gå all-in på en gång men att byta en vara i taget – beroende på vad man konsumerar förstås – tror jag alla klarar av. Så här kommer den – 5 varor att byta till eko:

Kaffe

På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar – och dödar – både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.

Bananer och vindruvor

Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket vindruvor hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.

Mejeriprodukter

För några kronor extra kan du få ekologiska mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen natur och inga människor förgiftas. Varför? Jo, ekokossorna mumsar mest på växter från den egna gården, istället för hårt besprutat foder från andra sidan jordklotet.

Kött

Vill du ha kött från gladare djur? Välj eko. På köpet får du samma viktiga miljöfördelar som när du köper de ekologiska mejerivarorna. Finns inte ekologiskt så är svenskt naturbeteskött också bra. (Nope, inte brasilianskt, svenskt ska det vara.) Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.

Potatis

Visste du att det finns bekämpningsmedel i nästan alla svenska vatten? Ja, till och med i regnet som faller över oss. Genom att välja ekologiskt sprids mindre gifter i vår natur. Potatisen är en av de grödor som besprutas mest i Sverige. En riktig skurk är King Edward – en kung som borde störtas!

Utmaningen blir följande:

Om du inte köper något –> byt till eko på någon av ovan grupper
Köper du vissa saker av ovan men inte alla –> börja köpa eko där du inte gör det idag
Köper du eko av allt ovan –> superbra! Nu är det bara att göra samma sak på alla andra varugrupper som inte nämns här!

Lycka till!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 3 – bojkotta palmolja

14 oktober, 2016 Inga kommentarer

.En viktig sak du kan göra är att undvika palmolja, som finns i vääääldigt många produkter.

Lite korta fakta först:

Palmolja utvinns ur oljepalmens fruktkött
Palmolja kan hittas i livsmedel som glass, kex, kakor, fyllningar, choklad m.m, men också i makeup, tvål, biodiesel, rengöringsmedel och djurfoder.
Uppskattningsvis importerar Sverige ungefär 100 000 ton palmolja
Malaysia och Indonesien är största producenterna av palmolja och står för 87% av världens produktion. Ytan med palmoljeplantage är ungefär 5 miljoner hektar vardera, ungefär en yta motsvarande England (!)
Efterfrågan på palmolja växer varje år, särskilt från tillväxtmarknader som Indien, Kina och Indonesien.

Så vad är problemet då? Ja, ytterligare några fakta behövs:

Palmoljeplantagerna i Indonesien och Malaysia breder ut sig i snabb takt och ofta på bekostnad av nedhuggen regnskog. Mer än en tredjedel av de nya plantager som anlagts i Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea under de senaste tjugo åren har skett på bekostnad av värdefull tropiksskog. Det här är självklart katastrof för djur, människor och växtarter som trängs undan. Ofta är det också illegala plantager, dvs det finns inga tillstånd för att hugga ner regnskog och anlägga palmoljeplantage.
Ett annat stort problem är de plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia. Här räknar man med att omkring två tredjedelar av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av oljepalmsplantagerna kommer från de 17 procent av plantagerna som anlagts på torvmarker.
Det har varit – och kan fortfarande vara – mycket svårt för konsumenter att veta att en produkt innehåller palmolja då det ofta göms under beteckningen “vegetabilisk olja”.

Finns det någon ljusning?

JA! Det finns sedan december 2014 en EU-förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna. Det gör att man som konsument har en rättvis chans att undvika produkter där palmolja ingår.
JA! Det finns certifierad palmolja där producenterna av palmolja måste ta en rad miljöhänsyn. Organisationen som certifierar heter RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och förra året certifierades strax under 20% av all palmolja. RSPO är dock kritiserat för att inte vara tillräckligt hårda i sina krav men tycks vara det bästa alternativet sett till hela världen just nu.
JA! Det finns också KRAV-märkt palmolja vilka sätter lite andra krav än RSPO, bland annat sätter man ett tilläggskrav om att regnskog och urskog inte får ha skövlats.
JA! Livsmedelsföretagens styrelse har beslutat om ett gemensamt åtagande som innebär att den palmolja som används i svenskproducerade livsmedel ska vara certifierad senast under 2015

Vad är då det hållbara tipset och veckans utmaning?

Börja läsa innehållsförteckning på egentligen alla produkter men särskilt de kategorier av produkter jag nämnde i början.
Välj bort de produkter som innehåller palmolja och det inte står att den är certifierad.
Om möjligt välj produkter som är KRAV-märkta.

För den som vill läsa mer kan ni gå in här, här och här. Man kan också gå in på det utmärkta miljöprogrammet Klotets hemsida och leta fram avsnittet från 14/1 2015.

Lycka till!

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 2 – börja sopsortera

14 oktober, 2016 1 kommentar

Den här veckans tips är att börja eller utöka din sopsortering. Jättesexigt tips verkligen, känns rätt retro eller snarare out-of-date. Ja, det hade ju varit toppen om det nu var inaktuellt men jag har märkt när jag har varit hemma hos familj och bekanta att det är förvånansvärt många som inte gör det. Eller många sorterar glas och eventuellt tidningar, men resten som också borde vara så enkelt att också sortera – metall, hårdplast och kartong struntar man av någon anledning i. Utan att ha gjort någon större sondering så tror jag att det i de flesta fall helt enkelt beror på lathet och bekvämlighet, men gärna gömt bakom “platsbrist”, “det tar mer energi att rengöra förpackningar än vad det sparar att återvinna dem”, “finns ingen återvinning/för långt till återvinning” blablabla….. Numera finns det ju återvinningsstationer på så många ställen att jag har lite svårt att tro särskilt många har så långt dit att det kan bli en ursäkt för att inte sortera. Sen några exempel på hur mycket energi det sparar att återvinna olika typer av material:

En konsevburk som återvinns spar energi som räcker till 7 timmars tv-tittande
En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn
Du kan koka 38 koppar kaffe på din dagstidning
En påse matavfall kan bli biogas som räcker till 2,5 kilometers bilkörning

Så, min utmaning till alla som känner sig träffade är att helt enkelt att göra mer när det gäller sopsortering och återvinning!

Gör du inget –> börja med glas och metall
Sorterar du vissa saker men inte allt –> lägg till minst ett område till
Återvinner du allt –> grattis, you’re fabulous!

Lycka till!

PS: Vill man ha mer fakta eller tips om detta kan man klicka sig vidare här

In #veckanshållbara

#veckanshållbara 1 – beräkna ditt klimatavtryck

14 oktober, 2016 Inga kommentarer

#veckanshållbara 1

För mig var det oerhört tankeväckande att kolla hur mycker koldioxidutsläpp jag orsakade. Jag trodde mycket mindre och blev helt chockad över hur illa det var. Det blev liksom startskottet för min resa till ett hållbarare liv. Det finns väldigt mycket mera än “bara” kolidoxidutsläpp att bry sig om men det är en väldigt viktig del, och som man kan få hjälp att mäta (hur man bidrar till t.ex försurningen av haven är ju lite svårare att mäta…). Som bekant är det man kan mäta också enklare att få resultat och förbättringar i. Så första veckans utmaning blir att kolla upp hur mycket koldioxid du orsakar på ett år, t.ex genom att göra en uträkning här

Jämför med vad som räknas som hållbart för att slippa ökning av jordens medeltemperatur med mer än 2 grader.

Känn hur det känns. Förmodligen lätt förskräckt men förhoppningsvis inspirerad till förändring snarare än handlingsförlamad.

Gör en plan för året för hur du ska minska utsläppen. Det som orsakar mest utsläpp (ganska ofta de svåraste…) är förstås viktigast att ändra men ta med några “quick wins” så du känner dig duktig. Om du skulle vilja få hjälp med strategi och plan i din hållbarhetsresa så kontakta mig så hjälper jag gärna till!