Tag

barn

Browsing

Idag välkomnar jag min käre man Joar som ska gästblogga om att spara på ett hållbart sätt till barn!

Många sparar undan en slant till sina barn. Hur kan man göra det på ett hållbart sätt, få bra avkastning och minska risken genom en mindre exponering mot fossilindustrin?

Lite bakgrund varför spara hållbart lönar sig först. Det finns en teoretisk gräns för mängden CO2 utsläpp som får ske för innan jordens medeltemperatur ökar över tvågradersgränsen. Samtidigt finns det många stora energibolag inom den fossila industrin som är värderade utifrån sina lager av kol och olja – de här lagren som inte kan släppas ut om vi skall klara temperaturgränsen. Det innebär att bolagens värdering påverkas negativt när deras fossilenergilager nedvärderas. Det är alltså inte bara för att undvika att gynna den här typen av bolag som man ska hålla sig borta från innehav av dessa oljedoftande aktier, utan även för att säkra sin avkastning och minska sin risk.

Det här har uppmärksammats av institutionella investerare (ex pensionsförvaltare och försäkringsbolag)i över 10 år och aktivt praktiserats av fler och fler professionella investerare de senaste åren. Här finns en risk att många passiva privatpersoner världen över kommer sitta med dåliga aktier i sina globala indexfonder*.

Energibolag är en stor sektor globalt och en indexfond skall spegla olika sektorer utifrån deras storlek. Sparar man i en global indexfond innehåller den alltså aktier i energibolag vars verksamhet bygger på de fossila energislagen kol och olja. Det innebär kort att en global indexfond ger upphov till flera gånger högre CO2-utsläpp per investerad krona än t.ex. en svensk indexfond då den svenska börsen endast har ett fåtal fossilindustriaktier. En miljon kronor i en svensk indexfond ger upphov till ungefär samma CO2-avtryck som en svensk i snitt, ca 10 ton. Var man har sina pensionspengar eller sparade medel till sig själv och sina barn har alltså en indirekt effekt på CO2 utsläppen.

Hur skall man då bäst ta hänsyn till detta när man sparar till sina barn? Jag har listat några saker att tänka på:

  • Sparandet till barnen är till sin natur långsiktigt och kanske inte något som man vill ägna så mycket tid åt. Då passar sig därför någon form av sparande i passiva indexfonder bra. Då sparhorisonten är lång är det också viktigt att ta hänsyn till långsiktiga trender och skeenden, som detta med fossila innehav beskrivet ovan.  Att spara hållbart gynnar därför inte bara miljön utan också den egna plånboken, eller i detta fall barnens. Jag går här inte in på fördelen med indexfonder framför aktiva fonder, men kort kan sägas att det är mycket svårt för en förvaltare att på sikt slå index. En viktig orsak till detta är avgiften i fonden, här bör fonder med låg avgift väljas.
  • För att skapa en bra avvägning mellan svenska och globala aktier så är mitt förslag att man väljer en global indexfond och en svensk. Möjligen kan man sedan ”krydda” med en indexfond inriktad på utvecklingsländer samt en branschspecifik fond som är inriktad mot företag som gynnas av och bidrar till klimatomställningen (t.ex. vindkraft, vattenrening, solkraft, hållbar energilagring, återvinning).
  • För att minska risken att man köper när det är dyrt så är det bra att göra regelbundna köp, förslagsvis en gång per månad.
  • För att få indexfonderna mer hållbara behöver man sedan välja en indexfond som är justerad på något sätt, alltså att fonden väljer bort och väljer till bolag baserat på enkla kriterier. Detta gör det också något svårare nu att välja fond, det går inte längre att bara sortera på avkastning och avgift bland indexfonderna utan även hållbarheten skall tas i beaktande. När jag tidigare drev sajten ”Spara hållbart” betygsatte vi alla svenskregistrerade fonder med avseende på hållbarhet. Tyvärr finns ingen sådan oberoende sajt idag och därför blir det lite svårare att välja ut de 2-4 fyra fonderna som jag föreslår att man skall ha.

Just att på ett enkelt sätt filtrera fram den bra hållbara fonderna är som sagt lite komplicerat i dagsläget men det finns några verktyg att använda:

  • De stora bankerna är av Fair Finance Guide-rankade vilket ger en indikation på hur väl bankerna som helhet presterar inom hållbarhet, men behöver inte betyda något för enstaka fonder. Det finns också flera fristående fondbolag som har bra fonder.
  • Svanen-märkningen är en annat verktyg men har inte fått så stor spridning (alla bra fonder har inte heller valt att Svanen-märka sig).
  • En tredje aktör som numera börjat förstå behovet och syftet med miljömärkning är Morningstar. De har mer eller mindre alla fonder i sin databas och har sedan några år en översiktlig miljömärkning i form av jordglober. Bra är att Morningstar nyligen även infört både CO2 riskexponering samt hållbarhetsranking (ESG). Tyvärr verkar det inte gå att använda denna data som sorteringsverktyg dock så det krävs lite tålamod för att få fram informationen. Det går i nuläget inte att göra jämförelser mellan olika typer av fonder utan man måste först välja en fond och sen kan man se hur hållbar den är.  Det här måste bli bättre och enklare för oss sparare!

Summa summarum: mitt förslag är att ni börjar att se hur er bank ligger till i ranking samt om ni är nöjda väljer ut en justerad svensk och global indexfond. Titta sedan hur dessa klarar sig mot andra vad gäller avkastning och hållbarhet i Morningstars sök fonder verktyg. Jag vill egentligen undvika att rekommendera då förutsättningarna ändras, men fondbolag som historiskt jobbat hårt med hållbarhet är bland annat SPP och Robur, även Handelsbanken har en del bra hållbarhetsfonder.

* En fond är en samling aktier eller värdepapper där privatpersoner kan köpa andelar. De blir då indirekt ägare till dessa aktier. En indexfond är en fond som är passiv och idealt innehåller alla aktier på den marknad den är tänkt att spegla. Indexfonden ska följa utvecklingen på den specifika marknaden (t.ex OMX Stockholm).

Förra året publicerades en studie från Lunds universitet som fick en hel del publicitet med rubriker i stil med “Vill du rädda klimatet – avstå barn”. Eftersom vi fick vårt tredje barn förra året så kände jag mig lite träffad, för jag är villig att avstå mycket för att rädda klimatet men jag har nog aldrig ens övervägt att avstå barn. Där går min gräns. Nåväl. Jag har inte läst hela rapporten men förstått att man jämfört en rad olika åtgärder man kan göra för att minska sitt klimatavtryck. Varför att avstå (ett till) barn scorar så högt är för att man räknar på den ” kumulativa effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern“.  På lättare svenska, man väger in att ens barn förmodligen också kommer att få barn, som i sin tur kommer att få barn osv. Förutom att avstå barn så var de tre andra mest avgörande  delarna att äta en växtbaserad kost, avstå transatlantisk flygresa samt leva bilfritt. Där ligger jag bättre till 🙂

Jag slogs redan vid vårt första barn över mängden avfall (blöjor, våtservetter) en liten bebis genererar, och så alla inköp som vagn, babyskydd, kläder, leksaker på det. Jag blir lite lätt illamående över det faktiskt, som TUR ÄR så finns det en hel del man kan göra för att hålla nere barnens klimatavtryck och jag tänkte samla en del tips i två #veckanshållbara.

  1. Köp begagnat! Utbudet av second hand skiljer sig såklart åt beroende var man bor men jag skulle rekommendera att alltid kolla Blocket, Tradera , lokala köp/sälj-grupper på Facebook och fysiska second hand-butiker för att hitta bebis – och barn prylar. Särskilt för bebiskläder och -attiraljer så finns det fantastiskt mycket som är i princip som nytt eftersom bebisarna sällarna nöter ut sina kläder och prylar. Sälj eller skänk sedan vidare allt ni inte kommer fortsätta använda så att det fortsätter finnas i omlopp och minskar behovet för andra att köpa nytt.
  2. Minska användningen av engångsprodukter! Engångsblöjorna är såklart det som tar mest plats, behövs mest av och dessutom är dyrast i inköp. I Sverige slänger vi ca 414 miljoner engångsblöjor per år! Per barn så går det ca 6000 blöjor per barn (o-3år) vilket genererar ca ett TON i avfall. Lägger man dessutom till kostnaden för blöjor på 1o tusentals kronor så känns det som tillräckligt med incitament att överväga alternativet TYGBLÖJAN. Det är så mycket enklare än vad jag trodde innan! Vi började med tygisar till barn No2 och nu med No 3 så är det självklart att fortsätta. Tygblöjorna håller jättelänge och betingar i många fall ett fortsatt högt värde på andrahandsmarknaden om man vill sälja vidare (alt köper “fel” modell och behöver byta). Vi är inte rabiata utan blandar med engångsblöjor på natten och om vi inte hunnit med att tvätta. En svensk studie från 2004 visar att tygblöjan är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt, givet att man tvättar fulla maskiner och hängtorkar blöjan. Våtservetter och engångsservetter man blöter själv är också något det kan gå väldigt mycket av om man lägger sig till med den vanan. Använd istället torklappar i tyg som du sen tvättar (tillsammans med tygblöjorna!). Man kan köpa nya torklappar och/eller så kan man ta gamla handdukar och lakan och klippa torklappar av. Har man en symaskin så man snabbt sick-sacka runt så håller de ännu längre. Det bästa är att de här torklapparna i tyg kan leva vidare sen som t.ex ersättare för hushållspapper i köket eller som städhanddukar.

Det bästa med ovanstående punkter, förutom den stora tillfredsställelsen att veta att man inte bidrar till avfallsberget, är att det också är bättre för plånboken och för barnets hud. Älskar vinna-vinna-grejer!

I nästa inlägg kommer fler hållbara tips för hur du kan minska dina barns klimatavtryck.

Har du fler bra tips som skriv gärna nedan!

 

De senaste månaderna har vi varit väldigt drabbade av förkylningar, influensa, RS-virus, magsjuka, you name it we got it….Har verkligen känt det som om jag levt i en bubbla bestående av snor, kräks, rumptorkning och en hel massa amning på det. Det här är inte ett inlägg där jag beklagar bebis/småbarnslivet utan ett försök att samla de fragmenterade tankar som poppat upp då och då under den här tiden men som jag inte haft ro att få ner tidigare. Nu med högsommarens ingång redan i maj så har en del insikter kommit till mig:

  1. Att barnen får vara friska, och helst vi vuxna också, är det viktigaste av allt. Punkt. Den här ständiga anspänningen och oron när nån i familjen är sjuk dränerar verkligen energin och vardagen kan kännas  såååå tung.
  2. Det är sjukt tråkigt att förvandlas till en mammadrake flera gånger per dag. För den som inte vet så är en mammadrakes främsta kvaliteter tjat, gnat, gnäll, sura kommentarer – i bästa fall något högre än sandlådenivå.
  3. När energinivåerna är låga hos en själv och barnen är det inte bästa tiden att föreslå storstädning, tjata om småsaker som egentligen inte är viktiga, vara allmänt principfast, komma med nya regler. Däremot är det bästa tiden att säga JA till i princip barnens alla förfrågningar, använda TV/surfplatta som underhållare och barnvakt (UTAN dåligt samvete Nota Bene), laga havregrynsgröt till middag samt öppna chipspåse fast det bara är tisdag.
  4. Det är väldigt få saker man MÅSTE göra – inte ha det städat och undanplockat varje dag eller ens varje vecka, inte borsta tänderna till varje pris på en treåring som gallskriker och gömmer sig under sängen, inte tvätta favvotröjan som sjuåringen bott i senaste veckan och vill fortsätta bo i tills hon växer ur den, ha järnkoll på barnens schema och aktiviteter. Det man måste är att krama och pussa alla i familjen varje dag oavsett diverse dispyter, ostressa, sova/vila när man behöver det, dricka vatten, äta nåt som känns bra för kroppen, röra lite på sig.
  5. Det är ok att inte fylla livet med det man verkligen tycker om och mår bra av – under en begränsad tid.  När ens gräns är nådd, eller helst innan, behöver man fylla på med sånt som ger en livsenergi nästan alldeles oavsett vad det är. Det här gäller särskilt mammadrakar.
  6. Den nygamla insikten att leva ett hållbart liv för mig som person – med mindre stress, mer tid att göra saker jag mår bra av, mer tid att göra ingenting, mer tid att ha tråkigt (en helt bortglömd känsla och kvalitet idag) – går hand i handske med att leva klimatsmartare och miljövänligare. Minskade upplevda behov, som t.ex shopping, resor kors och tvärs och en massa aktiviteter, är enskilt det som gjort störst skillnad för mig och min livsstil. Det jobbigaste är egentligen att värja mig mot alla ovälkomna yttre influenser som tycker att jag MÅSTE KÖPA NYA KLÄDER/SKOR/RESOR för att ha en plats i det här samhället.

Det vore väldigt kul att höra om någon annan fått några nya insikter på sistone som kan inspirera!